Värdepapperisering

I EU:s värdepapperiseringsförordning fastställs de allmänna bestämmelserna om värdepapperiseringen och skapas ett ramverk för enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering. Kommissionens syfte med förordningen är att på nytt starta en högklassig värdepapperiseringsmarknad efter finanskrisen 2008. Utvecklandet av en enkel, transparent och standardiserad värdepapperiseringsmarknad är även en central del av kapitalmarknadsunionen, och genom den främjas syftet att stödja skapandet av arbetsplatser och återgången till bestående tillväxt.

Värdepapperisering?

I värdepapperisering är det typiskt fråga om transaktioner som gör det möjligt för en långivare eller en borgenär – oftast ett kreditinstitut eller ett bolag – att refinansiera lån, exponeringar eller fordringar, såsom bostadslån, billån, billeasing, konsumentlån, kortkrediter eller kundfordringar, genom att omvandla dem till överlåtbara värdepapper. Långivaren väljer ut en portfölj av sin utlåning, ompaketerar och sammanför lånen i olika riskkategorier riktade till olika typer av investerare, vilket ger investerarna tillgång till placeringar i lån och andra exponeringar som de normalt inte skulle ha direkt tillgång till. Avkastningen till investerarna kommer från de kassaflöden som genereras av de underliggande lånen. I de nordiska länderna, inklusive Finland, finns tills vidare ingen särskilt aktivt fungerande värdepapperiseringsmarknad i motsats till det övriga Europa och USA.

Regleringens huvudsakliga innehåll

Värdepapperiseringsförordningen fastställer de allmänna bestämmelserna om all värdepapperisering. Förordningen föreskriver om

  • krav på due diligence, bibehållande av risk och transparens för de parter som deltar i värdepapperisering,
  • kriterier för kreditgivning,
  • krav för försäljning av värdepapperiseringar till icke-professionella kunder,
  • förbud mot återvärdepapperisering,
  • krav på specialföretag för värdepapperisering samt
  • villkor och förfaranden för värdepapperiseringsregister.

Förordningen inrättar även ett särskilt ramverk för enkel, transparent och standardiserad värdepapperisering (STS-värdepapperisering). Denna benämning på värdepapperisering får användas endast då det har lämnats en anmälan till Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) om det på vilket sätt värdepapperiseringstransaktionen uppfyller kriterierna enligt förordningen. Esma upprätthåller en förteckning över STS-värdepapperiseringar på sin webbsida.

Vem omfattas av förordningen?

Värdepapperiseringsförordningen tillämpas på:

  • institutionella investerare
  • originatorer av värdepapperisering
  • medverkande institut
  • ursprungliga långivare och
  • specialföretag för värdepapperisering.

Kraven på försäljningen av värdepapperisering till icke-professionella kunder tillämpas på alla försäljare av värdepapperiseringspositioner.

I anslutning till STS-värdepapperisering finns det i förordningen därtill tillståndskrav som tillämpas på tredje parter som utför kontroll över iakttagandet av STS-kriterierna.

Tillämpning och tidtabell

Värdepapperiseringsförordningen och de delegerade förordningar som antagits med stöd av den är som sådana direkt tillämplig lagstiftning i EU:s medlemsstater.

Tillämpningen av värdepapperiseringsförordningen inleddes den 1 januari 2019.

Länkar till regleringen

Värdepapperiseringsförordningen 

Närmare information

Europeiska kommissionens webbsidor om värdepapperiseringsförordningen
EBA Securitisation and Covered Bonds
ESMA Securitisation