Betaltjänstleverantörer

Auktorisationer och registreringar av betalningsinstitut och institut för elektroniska pengar

Ansökan om auktorisation för betalningsinstitut och registrering av den som utan auktorisation tillhandahåller betaltjänster

Med tillhandahållande av betaltjänster eller utgivning av elektroniska pengar avses i lagen om betalningsinstitut (297/2010) avsedd verksamhet, som i princip är tillståndspliktig. Betaltjänster är till exempel genomförande av betalningstransaktioner, utfärdande av betalningsinstrument och penningförmedling.

På den här sidan finns information för de som ansöker om auktorisation eller registrering:

  • betalningsinstitut
  • fysiska och juridiska personer som utan auktorisation tillhandahåller betaltjänster (inkl. kontoinformationstjänst)
  • institut för elektroniska pengar
  • personer som tillhandahåller utgivning av elektroniska pengar utan auktorisation
  • de som tillhandahåller betaltjänster inom ett begränsat nätverk.

Ansökningsblanketter

Finansinspektionen har utarbetat blanketter för att göra det lätt för den som ansöker om auktorisation och registrering att upprätta en ansökan och för behandling av den.

Blanketten med bilagor ska skickas till Finansinspektionens registratorskontor kirjaamo(at)finanssivalvonta.fi eller per post till Finansinspektionen, Registratorskontoret, PB 103, 00101 Helsingfors. Närmare information om bl.a. kryptering av e-post och registratorskonstorets kontaktuppgifter.

Det behövs en auktorisation om:

  • de betalningar som betalningsinstitutet förmedlar i genomsnitt överstiger tre miljoner euro per månad (auktorisation för betalningsinstitut)
  • beloppet på de elektroniska pengar som ges ut överstiger fem miljoner euro (auktorisation för institut för elektroniska pengar)
  • det tillhandahålls betalningsinitieringstjänster
  • betalningsinstitutet eller institutet för elektroniska pengar ämnar bedriva verksamhet även i en annan EES-stat.

Om de upplysningar som ska fogas till ansökan om auktorisation föreskrivs genom förordning av finansministeriet (1040/2017). Finansinspektionen förutsätter att ansökan om auktorisation innehåller utredning om alla de uppgifter som förutsätts i finansministeriets förordning. Därtill rekommenderar Finansinspektionen att sökanden iakttar Europeiska bankmyndigheten EBAs (European Banking Authority) riktlinjer (på finska) om betalningsinstitutets auktorisationer EBA/GL/2017/09.

Centrala krav om innehållet i ansökan om auktorisation

  • förteckning över de betaltjänster som ska tillhandahållas och utredning om den sökande
  • utredning om minimikapitalet, som är:
    • för betalningsinstitut 125 000 euro
    • för den som enbart tillhandahåller betalningsinitieringstjänster 50 000 euro
    • för den som enbart tillhandahåller penningförmedling 20 000 euro
    • för institut för elektroniska pengar 350 000 euro
  • utredning om de viktigaste aktieägarna och aktieägarnas ägarandelar
  • utredningar om ledningens och styrelsens tillförlitlighet och lämplighet (se nedan punkt fit & proper)
  • utredning om finansiella verksamhetsförutsättningar och eventuella tidigare bokslutsuppgifter
  • utredning om mottagande av medel, betalningsförmedling samt skyddande av kundmedel
  • beskrivning av intern kontroll, riskhantering samt informationssystem
  • utredningar om systemen för kundidentifiering och kundkontroll samt om förebyggande av penningtvätt och finansiering av terrorism
  • utredning om hanteringen av operativa risker och säkerhetsrisker samt om anmälan av incidenter och bedrägerier
  • utredning om ansvarsförsäkringen eller annan motsvarande garanti av den som tillhandahåller betalningsinitieringstjänster för att täcka de ansvar som uppstår.

För behandlingen av auktorisation tas en åtgärdsavgift ut enligt tariffen. En åtgärdsavgift enligt tariffen tas ut för såväl positiva som negativa beslut. Om handläggningen av ett ärende avbryts för att den sökande drar tillbaka sin ansökan, tas avgiften ut enligt de kostnader som dittills uppstått av handläggningen av ärendet.

Tjänster kan tillhandahållas utan auktorisation, om:

  • det sammanlagda beloppet på betaltjänstens betalningstransaktioner för en fysisk person inte i genomsnitt överstiger 50 000 euro per månad under en period på 12 månader, eller
  • det sammanlagda beloppet på betaltjänstens betalningstransaktioner för en juridisk person inte i genomsnitt överstiger 3 000 000 euro per månad, och
  • betaltjänsten tillhandahålls inte i en annan EES-stat
  • beloppet av utestående pengar för den som gett ut elektroniska pengar inte överstiger 5 000 000 euro
  • om bara kontoinformationstjänster tillhandahålls.

Lämnande av registreringsanmälan och dess innehåll:

Om de utredningar som ska fogas till registreringsanmälan föreskrivs i 8 § i lagen om betalningsinstitut samt i avsnitt 6 i Finansinspektionens föreskrifter och anvisningar 8/2016 (på finska). Finansinspektionen förutsätter att registreringsansökan innehåller utredning om alla de uppgifter som förutsätts i den reglering som nämns ovan.

Centrala krav gällande innehållet i registreringsansökan

  • förteckning över de betaltjänster som ska tillhandahållas och utredning om den sökande
  • utredning om ledningens lämplighet och tillförlitlighet (se nedan punkt fit & proper)
  • affärsplan, som bl.a. innehåller beskrivningar av förfaringssätt, processer och informationssystem som används vid tillhandahållande av tjänsterna
  • utredning om skyddandet av kundmedel
  • utredningar om systemen för kundidentifiering och kundkontroll samt om förebyggande av penningtvätt och finansiering av terrorism
  • utredning om hanteringen av operativa risker och säkerhetsrisker samt om anmälan av incidenter och bedrägerier
  • utredning om ansvarsförsäkringen eller annan motsvarande garanti av den som tillhandahåller kontoinformationstjänster för att täcka de ansvar som uppstår.

För behandlingen av registrering tas en åtgärdsavgift ut enligt tariffen. En åtgärdsavgift enligt tariffen tas ut för såväl positiva som negativa beslut. Om handläggningen av ett ärende avbryts för att den sökande drar tillbaka sin ansökan, tas avgiften ut enligt de kostnader som dittills uppstått av handläggningen av ärendet.

Betaltjänstlagstiftningen begränsar vissa betaltjänster utanför lagens tillämpningsområde. Betaltjänstlagstiftningen tillämpas inte på tjänster som baserar sig på vissa betalningsinstrument som används på ett begränsat sätt, om

  1. betalningsinstrumenten kan användas för förvärv av varor, tjänster eller andra nyttigheter endast i lokaler som instrumentets utfärdare använder eller med stöd av avtal som ingåtts direkt med utfärdaren inom ett begränsat nätverk av leverantörer av nyttigheter,
  2. betalningsinstrumenten kan användas endast för förvärv av ett mycket begränsat urval av nyttigheter, eller
  3. betalningsinstrument som tillhandahålls på begäran av ett företag eller ett offentligrättsligt samfund eller en offentligrättslig inrättning och som är giltiga i endast en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet regleras av särskilda sociala eller skattemässiga skäl för förvärv av vissa nyttigheter från leverantörer som har ett avtal med utfärdaren.

Den som tillhandahåller betaltjänster som förblir utanför tillämpningsområdet ska i enlighet 8 a § i lagen om betalningsinstitut lämna Finansinspektionen en anmälan om tillhandahållande av betaltjänster i ett begränsat nätverk eller för förvärv av ett mycket begränsat urval av nyttigheter (tjänster som avses i 2 § 4 mom. 1 och 2 punkten i lagen om betalningsinstitut). Anmälningsplikten tillämpas endast om det sammanlagda värdet av de betalningstransaktioner som genomförts med ett betalningsinstrument under de föregående 12 månaderna överstiger 1 miljon euro.

Anmälan ska innehålla en beskrivning av de tjänster som tillhandahålls och meddela på vilken av de grunder som anges i 1 eller 2 punkten lagen om betalningsinstitut inte ska tillämpas på tjänsterna. Anmälan ska sändas till Finansinspektionen till adressen kirjaamo(at) fiva.fi elektroniskt i ett sådant format att beskrivningen vid behov kan kopieras och publiceras på Finansinspektionens webbplats. Anmälan görs med Finansinspektionens blankett Anmälan om tillhandahållande av tjänster som baserar sig på ett betalningsinstrument som används på ett begränsat sätt.

Till tillhandahållarens anmälan ges antingen ett positivt beslut för antecknande i registret eller ett beslut enligt vilket förutsättningarna för ett begränsat nätverk inte uppfylls. För behandlingen av registrering tas en åtgärdsavgift ut enligt tariffen (timpris).

En tjänsteleverantör som omfattas av det begränsade nätverket men överskrider de ovannämnda gränsvärdena antecknas i det offentliga registret över betalningsinstitut, i vilket även infogas en beskrivning av tjänsten och det lagrum på basis av vilket tjänsten ligger utanför tillämpningsområdet. Dessa uppgifter förmedlas även till det offentliga registret över betalningsinstitut som upprätthålls av Europeiska bankmyndigheten (EBA).

Föreskrifter och anvisningar 4/2022

Riktlinjer avseende undantag för begränsade nätverk enligt andra betaltjänstdirektivet

Teleföretagens betaltjänster som inte omfattas av tillämpningsområdet för lagen om betalningsinstitut

Teleföretag som tillhandahåller betaltjänster för sina kunder är under de förutsättningar som föreskrivs i 3 § 2 mom. i lagen om betalningsinstitut befriade från att ansöka om auktorisation eller registrering.

Ett teleföretag behöver ingen auktorisation eller registrering för betalningstransaktioner till ett belopp av högst 50 euro som det tar ut hos en användare i samband med sin fakturering för användningen av en kommunikationstjänst när transaktionernas sammanlagda belopp är högst 300 euro i månaden per användare, om det är fråga om:

1) betalningstransaktioner för inköp av digitalt innehåll eller röstbaserade tjänster, eller

2) betalningstransaktioner som genomförs från eller via elektronisk utrustning antingen inom ramen för välgörenhet eller inom ramen för inköp av rese-, parkerings- eller inträdesbiljetter eller andra liknande biljetter.

Om ett teleföretag tillhandahåller ovan beskrivna betaltjänster som omfattas av undantaget från tillämpningsområdet för lagen om betalningsinstitut, ska det anmäla sin verksamhet till Finansinspektionen. Anmälan ska inlämnas på den här blanketten.

För behandlingen av anmälan tas en åtgärdsavgift ut enligt tariffen (timpris).

Årligt revisionsuttalande till Finansinspektionen

Teleföretag som tillhandahåller tjänster som enligt 3 § 2 omfattas av undantaget från tillämpningsområdet för lagen om betalningsinstitut ska årligen lämna ett revisionsuttalande till Finansinspektionen, i vilket det bekräftas att verksamheten är förenlig med de gränser som anges i lagrummet.

Enligt Finansinspektionens riktlinjer kan revisionsuttalandet lämnas av en revisor eller annan motsvarande aktör som är oberoende av bolagets verkställande ledning. Då en annan instans än en revisor används, bedömer Finansinspektionen skilt personen lämplighet att utföra revisionen.

Det årliga revisionsuttalandet ska skickas per e-post till kirjaamo@finanssivalvonta.fi. I rubrikfältet ska antecknas ”Revisionsuttalande om teleföretags betaltjänster som omfattas av undantaget från tillämpningsområdet för lagen om betalningsinstitut”.  

Andra betaltjänster som ett teleföretag tillhandahåller

Om ett teleföretag tillhandahåller andra betaltjänster än sådana som omfattas av undantaget från tillämpningsområdet för lagen om betalningsinstitut, ska det ansöka om auktorisation eller registrering hos Finansinspektionen.

Efter att ha fått ansökan bedömer Finansinspektionen om tjänsteleverantören uppfyller de förutsättningar om vilka det föreskrivs i lagen och ger sitt beslut i ärendet. Om ansökan är bristfällig, ber Finansinspektionen tilläggsutredning innan den avgör ärendet. Behandlingstiden av ansökningar om auktorisation är högst tre månader och behandlingstiden av registreringsansökningar högst en månad. Behandlingstiden börjar löpa från det att Finansinspektionen fått tillräckliga utredningar. Kvaliteten och omfattningen av ansökan har en betydande inverkan på ansökningens totala behandlingstid.

1. Hur vet jag om min tjänst kräver auktorisation eller registrering?

Auktorisation behövs i regel alltid då man tillhandahåller en betaltjänst som avses i 1 § 2 mom. i lagen om betalningsinstitut. Om du inte är säker på om du behöver auktorisation, läs till exempel den information som finns på Finansinspektionens webbplats. Om du inte heller efter att ha läst Finansinspektionens webbplats och tagit del av lagstiftningen är säker på om du behöver auktorisation, kan du skicka en beskrivning av din tjänst till kirjaamo(at)finanssivalvonta.fi och begära en bedömning från Finansinspektionen. Av beskrivningen ska bland annat penningflödenas rörelser och olika parters roll i tjänsten framgå. Bifoga även din motiverade bedömning av auktorisationsbehovet.

2. Kan jag lämna in en förteckning enligt PSD2 om de betaltjänster som tillhandahålls?

I affärsverksamhetsplanen ska uttryckligen de betaltjänster som avses i 1 § i lagen om betalningsinstitut och som aktören avser att tillhandahålla uppräknas och beskrivas. Om aktören så önskar kan den även bifoga en utredning om betaltjänsterna enligt direktivet, men det är inte nödvändigt.

3. Vi har ännu inte ingått ett slutligt avtal men banken om att öppna ett kundmedelskonto. Vi har ännu inte heller ingått slutliga avtal i fråga om de funktioner som vi lägger ut på entreprenad. Vilket material ska vi lämna in till Finansinspektionen i samband med ansökan om auktorisation?

I ett sådant fall ska ni lämna in utkasten till avtal. Om ni till exempel ännu inte har valt leverantör av kundmedelskonto, räcker det med en fritt formulerad och en så noggrann utredning som möjligt om hur ärendet kommer att ordnas. De slutliga avtalen kan skickas senare, ibland t.ex. först efter att auktorisation har beviljats.

4. Hur noggrant ska affärsverksamhetsmodellen beskrivas?

Det är skäl att beskriva affärsverksamhetsmodellen så noggrant som möjligt. Av beskrivningen ska bland annat följande faktorer framgå:

  • hur överföringen av medel görs och hur penningflödena i praktiken rör sig och vart
  • vilka aktörer som deltar i överföringen av medel (deras förhållande till sökanden)
  • vilka andra parter (t.ex. tekniska tjänsteleverantörer) som eventuellt deltar i överföringen av medel och i tillhandahållandet av tjänstehelheten
  • det rekommenderas att överföringen av medel åskådliggörs med ett processchema

5. Vem bör omfattas av en lämplighetsbedömning (fit & proper)?

Regleringen förutsätter att lämplighetsbedömningar inlämnas förutom för styrelseledamöterna och verkställande direktören även för den övriga högsta ledningen. Bolaget får i regel själv bestämma rollerna för dem som hör till den ”övriga högsta ledningen”, men Finansinspektionen anser som standard att t.ex. direktörerna för ett enskilt affärsområde i regel hör till denna kategori. Finansinspektionen rekommenderar också att det lämnas in en lämplighetsbedömning för t.ex. compliance officern och direktören för compliancefunktionen.

6. När ordnar Finansinspektionen ett möte i auktorisationsärendet?

Finansinspektionen tar kontakt då det är dags att ordna ett möte i auktorisationsärendet. I allmänhet ordnas ett möte senast i det skede då bolaget har lämnat in sådana tillräckliga utredningar om sin verksamhet att ansökningsärendet ändamålsenligt kan behandlas på mötet.
Ett möte i auktorisationsärendet ordnas för betalningsinstitut som ansöker om auktorisation, men i regel inte för dem som ansöker om registrering.

7. På vilket sätt framskrider ansökningsprocessen?

Efter att Finansinspektionen fått ansökan eller anmälan bedömer den om aktören fyller de förutsättningar som regleras i lagen och ger ett beslut i ärendet. Om ansökan är bristfällig, ber Finansinspektionen om tilläggsutredningar innan ärendet avgörs. I anslutning till ansökan om auktorisation ordnas alltid minst ett möte, vanligtvis i den sökandes lokaler.

8. Hur länge räcker ansökningsprocessen i sin helhet?

Ansökningsprocessens längd är bland annat beroende av ansökans kvalitet och omfattning. En bristfällig ansökan leder till att bolaget begärs inlämna flera tilläggsutredningar. Det lönar sig således att fästa uppmärksamhet vid ansökans kvalitet redan i det inledande skedet. Processen för ansökan om auktorisation räcker i genomsnitt 6–12 månader och processen för ansökan om registrering 3–6 månader.

9. Hur mycket kostar ett auktorisations- eller registreringsbeslut och vilka andra betalningsskyldigheter har tillsynsobjektet?

Finansinspektionens åtgärdstariff finns här. En faktura på en avgiftsbelagd åtgärd skickas i samband med beslutet. Tillsynsobjekten ska även betala en årlig tillsynsavgift.

10. I vilken form ska bolagets ekonomiska siffror inlämnas, t.ex. i beräkningarna och prognoserna av resultaträkning, balansräkning, eget kapital och solvens?

På Finansinspektionens webbplats finns blankettmodeller av vilka det framgår vilka uppgifter som ska inkluderas i beräkningarna och prognoserna av resultaträkning, balansräkning, eget kapital och solvens, förutsatt att bolaget har uppgifter som ska redovisas på dessa rader. Förutom själva beräkningarna ska även de bakgrundsantaganden och uppskattningar som använts i dem tydligt skrivas ut. Blankettmodellerna finns här (under "MA-tabell").

11. Vilka utredningar behövs för kundkontroll?

En utredning av de verksamhetsprinciper, förfaranden och kontroller som avses i 2 kap. 3 § i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism (nedan penningtvättslagen) samt av de för bolagets verksamhet lämpliga anvisningarna som avses i 9 kap. 1 § 3 mom. i nämnda lag för iakttagandet av lagen om förhindrande av penningtvätt. Syftet med verksamhetsprinciperna är att beskriva de förfaranden genom vilka bolaget kan säkerställa att skyldigheterna i lagen om förhindrande av penningtvätt följs.

Av verksamhetsprinciperna ska åtminstone följande ärenden framgå:

  • På vilket sätt kundidentifiering och kontroll av kundens identitet vid etablering av ett fast kundförhållande är ordnade (se 3 kap. 2 § i penningtvättslagen)
    • Vilka av bolagets kunder som omfattas av penningtvättslagen
    • Huruvida kunderna/representanter för kunderna träffas personligen eller om automatisk identifiering används
      • Om kunden/en representant för kunden träffas personligen, av vilka dokument bestyrks identiteten
      • Om automatisk identifiering används, huruvida det används en stark elektronisk autentiseringsmetod eller en annan elektronisk identifieringsteknik som är datasäker och bevisilig
  • Kundkontroll: inhämtande av uppgifter om kundkontroll och bevarande av uppgifterna (se 3 kap. 3 och 4 § i penningtvättslagen)
    • Vilka uppgifter det efterfrågas på kunduppgiftsblanketten/webbplatsen
    • Huruvida det skaffas uppgifter annanstans ifrån
    • Huruvida vissa uppgifter verifieras
    • På vilket sätt medlens härkomst utreds
  • På vilket sätt processerna i anslutning till identifiering av verkliga förmånstagare och personer i politiskt utsatt ställning är ordnade (se 3 kap. 6 § och 3 kap. 13 § i penningtvättslagen)
  • Huruvida det används skärpta åtgärder för kundkontroll i fråga om högriskstater utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (se 3 kap. 10 och 13 a § i penningtvättslagen)
    • På vilket sätt man i praktiken beaktar
  • Förfarandena för kontinuerlig uppföljning av kundernas riskklass
    • Förenklad och effektiverad kundkontroll
    • Uppdatering av uppgifter
    • Monitorering
    • Samband med bolagets riskbedömning
    • Uppdagande och rapportering av ovanliga och tvivelaktiga transaktioner/affärshändelser/uppgifter till centralen för utredning av penningtvätt (se 4 kap. i penningtvättslagen)
  • På vilket sätt internationella finansiella sanktioner och nationella frysningsbeslut följs i praktiken
  • Utläggning på entreprenad/tredjepart
    • Om kundkontroll och identifieringsfunktionerna genomförs av andra aktörer än den sökande själv, en utredning av dessa aktörers roll och uppgifter
  • Resurseringen av funktionerna för förhindrande av penningtvätt (AML), internkontroll och ansvarsfördelning (se 9 kap. 1 § i penningtvättslagen)
    • Bolaget ska bland sin ledning utse en person som ansvarar för övervakningen av bestämmelserna i penningtvättslagen och de bestämmelser som meddelats med stöd av den följs. Bolaget ska också utse en person som ansvarar för den interna kontrollen, om det är motiverat med beaktande av den rapporteringsskyldigas storlek och art
    • Förfarande vid rapportering av misstänkta överträdelser hos en rapporteringsskyldig (se 7 kap. 8 § i penningtvättslagen)
  • Personalutbildning
    • Innehåll, omfattning, dokumentation
    • Vem som ansvarar för utbildningen

Finansinspektionen har meddelat föreskrifter och anvisningar i syfte att ge Finansinspektionens tillsynsobjekt föreskrifter, tolkningar och rekommendationer om hur regleringen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism ska tillämpas. 

12. Hur ska bedömningen av risken för penningtvätt och av finansiering av terrorism se ut?

Finansinspektionen har meddelat föreskrifter och anvisningar i syfte att ge Finansinspektionens tillsynsobjekt föreskrifter, tolkningar och rekommendationer om hur regleringen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism ska tillämpas.  I föreskrifterna och anvisningarna förklaras kraven i lagen om förhindrande av penningtvätt noggrannare, bland annat de rapporteringsskyldigas riskbedömningar.

13. Hur beräknas kapitalkravet för institut för elektroniska pengar?

Den matematiska formeln för beräkning av kapitalkravet för institut för elektroniska pengar bestäms på basis av de tjänster som tillhandahålls.

Om ett bolag endast tillhandahåller utgivning av elektroniska pengar eller betalningstjänster kopplade till utgivningen av elektroniska pengar, ska kapitalkravet för bolaget beräknas endast enligt metod D som avses i artikel 5.3 i direktivet om elektroniska pengar (2009/110/EG, nedan EMD) och utgör således 2 % av det utgivna beloppet av elektroniska pengar. Enligt Finansinspektionens tolkning är betalningstjänster kopplade till utgivningen av elektroniska pengar i princip betalningsförmedling kopplad till ett betalningskonto (elektronisk plånbok), tillhandahållande av betalningskonto uteslutande för elektroniska pengar och utgivning av betalningsinstrument uteslutande för användning av elektroniska pengar.

Om bolaget utöver utgivning av elektroniska pengar tillhandahåller betalningstjänster som inte är kopplade till elektroniska pengar, såsom kredit, penningförmedling eller betalningsförmedling som inte är kopplad till ett betalningskonto, ska kapitalkravet för bolaget i enlighet med artikel 5.2 i EMD beräknas enligt en metod som valts för bolaget plus kapitalkravet 2 % för elektroniska pengar (dvs. A/B/C+D). Om den valda beräkningsmetoden är en transaktionsbaserad metod (B), ska endast transaktioner som inte är kopplade betalningsförmedling av elektroniska pengar räknas med i beloppet.

Ett institut för elektroniska pengar ska dock alltid ha en kapitalbas på minst 350 000 euro i enlighet med artikel 4 i EMD. Om således det belopp som beräknats enligt metod D eller enligt formeln A/B/C+D understiger 350 000 euro, är kapitalkravet 350 000 euro.

14. Kan jag uppge min egen hemadress som betaltjänstleverantörens adress?

Nej, det är inte tillåtet. Betaltjänstleverantörens adress ska vara en affärslokal. Finansinspektionen ska ha i lagen om Finansinspektionen avsedd granskningsrätt och således kan den lokal som är föremål för granskning inte omfattas av hemfriden.

Finansinspektionen påminner betalningsinstitut som beviljar lån om deras skyldighet att anmäla uppgifter till det positiva kreditupplysningsregistret, som upprätthålls av Inkomstregisterenheten vid Skatteförvaltningen.

Närmare upplysningar om anmälningsplikten finns på Skatteförvaltningens webbplats.

Finansinspektionen övervakar att betalningsinstitut fullgör sin anmälningsplikt.

Ett betalningsinstitut kan ansöka om återkallelse av sin auktorisation, i vilket fall det ska tillställa Finansinspektionen de utredningar som nämns i stycke 5.14 i Finansinspektionens föreskrifter och anvisningar 8/2016 (på finska).

Om en registrering ska återkallas, räcker det med en anmälan i fri form om varför verksamheten avslutas.

Fit & proper -blankett (rtf, på finska)
Fit & proper -blankett (pdf)

Utöver fit & proper-blanketten, som ska tillställas Finansinspektionen, har det föreskrivits om utredningar om tillförlitlighet och lämplighet som ska fogas till en ansökan om betalningsinstitutets auktorisation i finansministeriets förordning om utredningar som ska fogas till ansökan om auktorisation för betalningsinstitut. Därtill finns det i Finansinspektionens föreskrifter och anvisningar 8/2016 (på finska) anvisningar om anmälan om tillförlitlighet av personer som utan auktorisation tillhandahåller betaltjänster.

Ett betalningsinstitut eller ett institut för elektroniska pengar med auktorisation kan tillhandahålla gränsöverskridande betaltjänster från Finland till andra EES-stater. Närmare anvisningar finns i Finansinspektionens föreskrifter och anvisningar 8/2016, avsnitt 7 (på finska).

En utländsk tjänsteleverantör som är verksam i en EES-stat kan på motsvarande sätt tillhandahålla betaltjänster i Finland. Då ska aktören vara i kontakt med tillsynsmyndigheten i sin hemstat.

Blanketter på engelska:

Kontaktinformation

Institutansvarig Juha Eerikäinen, juha.eerikainen(at)fiva.fi, telefon 09 183 5322

Institutsansvarig Mirja Kaspianranta, mirja.kaspianranta(at)fiva.fi, telefon 09 183 5569