Pressmeddelande 28.6.2019

Makrotillsynsbeslut: Systemriskbufferten för kreditinstitut hålls oförändrad

Finansinspektionens direktion beslutade att inte göra ändringar i systemriskbufferten för kreditinstitut.

Finansinspektionens direktion har beslutat att hålla systemriskbufferten för kreditinstitut oförändrad. Syftet med bufferten är att stärka kreditinstitutens risktolerans mot strukturella systemrisker. För Nordea ställs en systemriskbuffert på 3 %, för OP Gruppen på 2 %, för Kommunfinans på 1,5 % och för övriga finländska kreditinstitut på 1 %. Vid helhetsbedömningen av systemriskbufferten beaktades principerna om kontinuitet, konsekvens och förutsägbarhet.

Systemriskbuffertkravet ställdes för första gången den 29 juni 2018 och det träder i kraft den 1 juli 2019. Buffertkravet ses över årligen och det beslut som nu fattades träder i kraft den 1 juli 2020. Nivån på buffertkravet ses nästa gång över senast 2020.

Det skärpta lånetaket för andra bostadslån än lån för köp av första bostad och riskviktsgolvet kvarstår

Finansinspektionens direktion håller fast vid sitt tidigare beslut att sänka den maximala belåningsgraden, dvs. lånetaket, för andra bostadslån än lån för förstabostäder med fem procentenheter. Beslutet trädde i kraft den 1 juli 2018 och är fortfarande befogat för att stävja hushållens skuldsättning.

Ytterligare lättnader har införts i villkoren för nya bostadslån och differentieringen på den finländska bostadsmarknaden har ökat. I en del områden har det livliga nybygget minskat trycket att höja priserna på gamla bostäder. Samtidigt har amorteringstiderna blivit längre och lånen till bostadssammanslutningar ökat i en årlig takt på ca 10 %.

Direktionen har beslutat förlänga giltighetstiden för beslutet om en lägsta genomsnittlig institutsspecifik riskviktsgräns på 15 % för kreditinstitut som tillämpar interna modeller med ett år från och med den 1 januari 2020. Det ursprungliga beslutet fattades den 26 juni 2017. Det nya beslutet träder i kraft förutsatt att EU:s råd inte motsätter sig direktionens beslut. Högre riskvikter för lån med säkerhet i fastighet höjer kapitalkraven för kreditinstitutens utlåning mot säkerhet i fastighet, vilket minskar indirekt risken för överhettning av fastighetsmarknaden.

– Det finns ett tydligt behov av att använda makrotillsynsverktyg med tanke på de risker för den finansiella stabiliteten som följer av hushållens skuldsättning. Verktygen ska kunna användas för att ingripa mot risker som är förknippade med de största sårbarheterna. Verktygslådan för makrotillsyn bör utvidgas ytterligare; framför allt behövs ett skuldkvotstak som begränsar lånets storlek i förhållande till låntagarens inkomster, säger ordföranden för Finansinspektionens direktion Marja Nykänen.

Kontracykliska buffertkravet ligger kvar på 0 %

Finansinspektionen ställer inget kontracykliskt buffertkrav för kreditinstituten, vilket betyder att buffertkravet fortfarande ligger kvar på 0 %. Värdet av det primära riskmåttet för det kontracykliska buffertkravet har fortsatt att sjunka och hållit sig klart under sitt tröskelvärde: i slutet av 2018 var trendavvikelsen avseende den privata sektorns kreditstock och nominella BNP –11,4 procentenheter. Den ekonomiska tillväxten och utlåningsutvecklingen präglas för närvarande av osäkerhet och nedåtrisker, varför det i nuläget inte är befogat att ställa ett kontracykliskt buffertkrav.

Finansinspektionens direktion fattade besluten på sitt sammanträde den 28 juni 2019.

Närmare upplysningar lämnas av

ordföranden för Finansinspektionens direktion Marja Nykänen, telefon 09 183 20 07

Bilagor