Arbetslöshetskassorna klarade sig genom coronapandemin trots den rekordbranta ökningen av antalet ansökningar och förmånsutgifterna

Våren 2020 mötte arbetslöshetskassorna en av de svåraste situationerna i sin historia i och med coronapandemin, när ett mycket stort antal människor sades upp eller permitterades inom en mycket kort period. Ökningen av förmånsansökningar var historiskt stor och brant, och också förmånsutgifterna blev ovanligt stora. Både arbetslöshetskassorna och Finansinspektionen reagerade till den oförutsedda situationen genom att snabbt ändra sina verksamhetsmetoder.

Hos vissa kassor blev antalet första ansökningar till och med 20-faldigt jämfört med en normalsituation. Läget som helhet var som värst i april, då det kom mer än 80 000 första ansökningar till kassorna, när deras antal i april var 10 000 under de två föregående åren. På sommaren utvecklades situationen i positiv riktning, och i juli kom det in 34 000 första ansökningar, vilket visserligen är cirka dubbelt så mycket som under föregående år. Under hela året 2020 var antalet första ansökningar högre än året innan.

Det totala antalet ansökningar började sjunka i juli 2020, men låg trots detta på en mycket hög nivå under hela året. Ansökningarnas höga antal berättar också om att det är långsamt att hitta arbete efter att man blivit arbetslös eller att det bara lyckas delvis (permitteringar eller deltidsarbete).

När antalet ansökningar började växa, blev behandlingstiderna på flera kassor längre väldigt snabbt, och det visade sig vara helt omöjligt att hålla sig inom de lagstadgade behandlingstiderna i undantagssituationen. Kassornas kapacitet att fatta beslut om förmånerna blev flaskhalsen. Det delades inte ut några sanktioner för överskridningar av den maximala behandlingstiden, eftersom kassorna vidtog vittgående åtgärder för att förkorta behandlingstiderna, och sannolikt skulle man inte ha kunnat påverka behandlingstiderna med sanktioner i krisförhållanden.

Även om förmånsansökningarnas behandlingstider blev betydligt längre än i en normalsituation, var de inte i genomsnitt så långa som under finanskrisen 2009. Som längst var behandlingstiderna 80 dagar. På senhösten 2020 hade behandlingstiderna blivit betydligt kortare efter att kassorna hade satsat på att påskynda behandlingen.

Hur reagerade Finansinspektionen och kassorna till den förändrade situationen?

Finansinspektionen ändrade arbetslöshetskassornas övervakning efter krisens utbrott genom att koncentrera resurserna till övervakningen av den akuta situationen samt genom att avbryta inspektioner av kassor och andra större projekt gällande dem. Arbetslöshetskassorna uppdelades i tre riskgrupper, och deras rapporteringsfrekvens fastställdes på basis av detta. Kassornas fördelning i de olika grupperna bedömdes regelbundet. Kassorna med den största risken rapporterade bland annat om sin behandlingssituation och likviditet samt om sina åtgärder till Finansinspektionen varje vecka och kontakterna med tillsynsmyndigheten var annars också aktiva. Andra riskgruppens arbetslöshetskassor rapporterade med två veckors mellanrum och tredje riskklassens kassor alltid då det skedde någonting av betydelse i deras situation. I slutet av november 2020 fanns det inte längre några kassor i den högsta riskklassen. Den effektiverade övervakningen av arbetslöshetskassor fortsatte under hela året 2020 och alltjämt i januari 2021, när denna berättelse skrivs.

Behandlingen av förmånsansökningar är manuellt arbete, och arbetslöshetskassorna vidtog snabbt åtgärder för att klara av behandlingen av det stora antalet ansökningar. De bland annat rekryterade betydligt med ny personal, ändrade sina verksamhetsmetoder och ökade automationen i olika skeden av förmånsbehandlingen.

Coronapandemin kunde också ses i den betydande ökningen av förmånsutgifterna. Det att utgifterna började stiga brant våren 2020, även om de har brukat sjunka på våren, visar krisens styrka. När krisen började, var kassornas ekonomiska situation i huvudsak bra eller utmärkt, och deras ekonomiska verksamhetsförmåga kunde upprätthållas genom krisen.

Statens stödåtgärder hjälpte kassorna klara sig genom krisen

Under året 2020 gjordes det flera tidsbegränsade ändringar i arbetslöshetsskyddslagstiftningen för att underlätta situationen för personer som förlorat sitt arbete. Också villkoren för att bli omfattad av det inkomstrelaterade arbetslöshetsskyddet lindrades genom att förkorta arbetsvillkoret. Detta ökade dock kassornas arbetsmängd ytterligare när antalet ansökningar växte.

Arbetslöshetskassornas situation såg dålig ut på våren 2020 närmast när det gäller ekonomin och utjämningsfonderna. Statens stödåtgärder hjälpte dock betydligt: staten beviljade tilläggsfinansiering för kassornas administrativa utgifter och förmånsutgifter, vilket förbättrade kassornas ekonomiska situation betydligt och sänkte trycket att höja medlemsavgifterna 2021. Staten stödde även Sysselsättningsfonden genom att undantagsvis också delta i finansieringen av permitteringsdagpenningen. Även Sysselsättningsfondens likviditet var fortsättningsvis bra tack vare proaktiva åtgärder, såsom låntagning. Därtill hjälpte statens stödåtgärder till olika delområden av samhället kassorna indirekt.

Löntagarkassornas förmåner och administrativa utgifter finansieras med en andel som betalas av staten och Sysselsättningsfonden samt med medlemmarnas medlemsavgifter. Andelen av löntagarkassornas medlemsavgifter i finansieringen av den inkomstrelaterade dagpenningen är 5,5 procent i normalförhållanden. Sysselsättningsfondens tillgångar samlas med lagstadgade arbetslöshetsförsäkringspremier, som samlas in av löntagare och arbetsgivare. Förretagarkassornas förmåner och administrativa utgifter finansieras med en andel som betalas av staten och med medlemsavgifterna.