Tillsynsmeddelande 28.3.2024 – 18/2024

Tematisk bedömning: Utrymme för utveckling i mätningen av ränterisk och styrningen av ränteriskmodeller i de kreditinstitut som står under Finansinspektionens direkta tillsyn

Finansinspektionen genomförde en tematisk bedömning där man redde ut hur de kreditinstitut som står under Finansinspektionens direkta tillsyn iakttar EBA:s uppdaterade ränteriskreglering1 från oktober 2022 när det gäller mätning av ränterisk samt modellstyrning. Enkäten för den tematiska bedömningen bestod av tre delområden, som var:

  • metoder för mätning av ekonomiskt värde (EVE) och räntenetto (NII)
  • modellering av insättningar utan avtalad löptid, förtida återbetalningar av lån och förtida inlösen av insättningar med fast löptid
  • styrning av metoderna för mätning av ränterisk och av ränteriskmodellerna.

Den tematiska bedömningen visade att mätningen av ränterisk samt styrningen av mätmetoder och modeller hos de kreditinstitut som står under Finansinspektionens direkta tillsyn måste utvecklas för att uppfylla kraven i EBA:s riktlinjer och de standarder som nämns nedan. Det fanns brister i såväl kreditinstitutens egna metoder som i extremvärdetesten och särskilt i styrningen av mätmetoder och modeller. Bristerna i mätmetoderna och modellerna i kombination med den bristfälliga styrningen ger anledning att ifrågasätta tillförlitligheten hos resultaten av kreditinstitutens mätningar av ränterisken. 

Det bör påpekas att den delegerade förordningen om de standarder som det hänvisas till nedan ännu inte har publicerats. Regleringen var dock i många avseenden densamma redan i den tidigare versionen av EBA:s riktlinjer som trädde i kraft den 30 juni 2019.

I den tematiska bedömningen iakttogs bland annat följande brister:

  • Kreditinstitutens egna metoder för att mäta ränterisken motsvarar inte EBA:s riktlinjer om IRRBB och CSRBB. Det fanns avvikelser i fråga om bland annat hur räntekänsliga poster, förändringar i marknadsvärdet och basrisk beaktas samt hur insättningar utan avtalad löptid modelleras. 
  • De kreditinstitut som tillämpar en standardmetod tillämpar inte till alla delar standarden (RTS on SA). Kreditinstitutentill exempel fördelar inte kassaflödena mellan olika löptidskategorier eller beaktar inte basrisk i enlighet med standarden. 
  • Extremvärdetesten motsvarar inte standarden. Avvikelser iakttogs bland annat i fråga om beaktandet av räntekänsliga poster, behandlingen av kommersiella marginaler, antaganden om balansräkningen, räntechockscenarier, tillämpningen av golv för räntechockscenarier, valutaaggregering och modellering av insättningar utan avtalad löptid.
  • Styrningen av modeller och mätmetoder var svag hos största delen av kreditinstituten och motsvarar inte rekommendationerna i EBA:s riktlinjer om IRRBB och CSRBB. Många kreditinstitut saknade helt formella riktlinjeprocesser. Den regelbundna översynen och valideringen av mätmetoder och viktiga modelleringsantaganden samt den initiala valideringen kräver utveckling.
  • Dokumentationen i anslutning till mätmetoderna för ränterisk och modellstyrningen var bristfällig och alltför allmänt hållen.

Finansinspektionen kommer att gå igenom de iakttagelser och rekommendationer som gäller enskilda kreditinstitutmed varje kreditinstitut som deltagit i den tematiska bedömningen.

För att mäta ränterisken kan kreditinstituten använda antingen egna metoder eller en standardmetod (små och icke-komplexa institut kan också använda en förenklad standardmetod). Dessutom ska alla kreditinstitut mäta ränterisken även med extremvärdestest (”SOT”) enligt den tekniska tillsynsstandarden. I den tematiska bedömningen bedömdes både kreditinstitutets egna metoder, eller standardmetoden, om kreditinstitutet tillämpar en sådan, samt extremvärdestesten.

Utgångspunkten när det gäller extremvärdestesten och standardmetoden är att kreditinstitutet även då ska tillämpa standardantaganden även om dess egen metod skulle vara mer heltäckande, konservativare eller bättre lämpad för kreditinstitutets strategi. Syftet med standardantagandena är att förbättra jämförbarheten mellan olika kreditinstituts resultat.

Kreditinstituten ska emellertid inte förlita sig endast på extremvärdestesten, utan de ska också utveckla egna metoder för att mäta ränterisken. De egna metoderna ska grunda sig på kreditinstitutets egen situation och de ska beakta alla komponenter i ränterisken inom den finansiella verksamheten. Antagandena ska vara förenliga med affärsstrategierna och de ska testas och valideras regelbundet.

Närmare upplysningar lämnas av

Marjo Risku, ledande specialist, tfn 09 183 5275 eller marjo.risku(at)fiva.fi

Bilagor

1Regleringspaketet innehöll: riktlinjer om ränte- (IRRBB) och kreditmarginalrisken (CSRBB) som följer av verksamhet utanför handelslagret, utkast till teknisk tillsynsstandard om IRRBB schablonmetoden och en förenklad schablonmetod, utkast till teknisk tillsynsstandard om extremvärdestest.