Tillsynsmeddelande 15.3.2019 – 8/2019

IFRS 9 Finansiella instrument – Finansinspektionen och ECB följer införandet i Finland

En korrigerande åtgärd som G20-länderna förutsatte till följd av finanskrisen var att den redovisningsreglering som gäller bankernas finansiella instrument skulle reformeras. Såväl IASB, som utfärdar globala redovisningsnormer, som USA:s redovisningsregleringsorgan FASB arbetade med detta under 2010-talets första hälft. IASB utfärdade en ny standard om finansiella instrument i juli 2014, den antogs som EU-lagstiftning i november 2016 och trädde i kraft den 1 januari 2018. Eftersom den redovisningsreglering som gäller finansiella instrument både reformerade bankernas bokslutsinformation avsevärt och påverkade deras riskhantering, beslöt Finansinspektionen att noggrant följa införandet av IFRS 9 Finansiella instrument inom finanssektorn i Finland. Finansinspektionens uppföljningsarbete inleddes i början av 2016 och avslutades i slutet av 2018.

Även Europeiska centralbanken tog upp bedömning av dokumentationen av betydande bankers IFRS 9 -projekt på sitt banktillsynsprogram. Europeiska bankmyndigheten (EBA) gjorde sin bedömning av införandet av standarden i stora europeiska banker utifrån två enkäter som skickats till 54 banker. Finansinspektionen koordinerade sitt arbete med Europeiska centralbankens banktillsyn och EBAs motsvarande arbete.

Finansinspektionens IFRS 9 -projekthelhet

Projektet omfattade alla finländska bankkoncerner och bankgrupper. Största delen av projektets arbetsinsats – cirka 4 årsverken – gick åt till själva bedömningsarbetet. Med projektet arbetade i synnerhet boksluts- och kapitaltäckningsexperter, men också rapporterings-, kreditrisk- och modelleringsexperters arbetsinsats var viktig. När projektet avslutas fortsätter arbetet med IFRS 9 i Finansinspektionens olika enheter i form av sedvanligt tillsyns- och inspektionsarbete.
Till följd av införandet av IFRS 9 preciserades kreditinstitutslagen och uppdaterades bokslutsförordningen i anslutning till den. Även Finansinspektionens föreskrifter och anvisningar om nationella bokslut reformerades. Dessutom samlade finansministeriet en tjänstemannaarbetsgrupp för att fundera på möjligheten att bankernas nationella redovisningsreglering skulle basera sig helt och hållet på IFRS-standarder. Projektet har dock avbrutits åtminstone tills vidare. 
För att främja en så omfattande diskussion som möjligt och en enhetlig tillämpning träffade Finansinspektionen revisionssammanslutningarnas experter på finansiella instrument i samband med införandet av IFRS 9. Den dialogskyldighet som ingår i revisionsregleringen började fullgöras genom diskussioner mellan tillsynsmyndigheten och bankernas revisorer. Temat för diskussionerna var införandet av IFRS 9.

Finansinspektionens IFRS 9 -projekt, delområden och arbetsfaser

Bankernas IFRS 9-projekt och de största utmaningarna

Alla banker hade inrättat egna projekt för att införa IFRS 9, inom vilka man lyckades prioritera det arbete som krävs för att tillämpa standarden från och med den 1 januari 2018. De bankspecifika lösningarna påverkades av bankernas affärsverksamhet och de använda systemen. För tillämpningen av kraven utvecklade bankerna egna lösningar, som även påverkade bedömningen av införandet.

De största utmaningarna vid bedömningen av införandet av IFRS 9 hänförde sig till införandet av standardens nedskrivningsmodell med tre steg. Eftersom standarden är principbaserad är det möjligt att tillämpa olika nedskrivningsmetoder. Dessutom kräver de nya begreppen, såsom bedömning av betydande ökning av kreditrisk (varvid det ska göras en större nedskrivning av den beviljade krediten eller gjorda investeringen) och beaktande av framåtblickande uppgifter vid redovisningen, att man är väl insatt i saken.

Även den största delen av iakttagelserna under Finansinspektionens uppföljningsarbete gällde bankernas nedskrivningsmodeller. Den reformerade klassificeringen av finansiella tillgångar gav upphov till klart färre iakttagelser. Största delen av bankerna tog inte i bruk de nya säkringsredovisningsbestämmelserna, utan fortsatte sitt säkringsredovisningsförfarande i enlighet med kraven i den tidigare standarden (IAS 39). I bankerna har arbetet med att utveckla nedskrivningsmodellerna fortsatt även efter den 1 januari 2018.

ESMAs IFRS 9 -arbetsgrupp

Vid Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (ESMA) inrättades en arbetsgrupp som koncentrerar sig på bankernas och försäkringsbolagens redovisningsfrågor (Financial Institutions Task Force), i vars arbete även ECB deltar vid sidan av de europeiska redovisningsmyndigheterna.  Finansinspektionen är medlem i arbetsgruppen och tog upp flera av sina iakttagelser till diskussion.

Arbetet kring IFRS 9 fortsätter

År 2019 fortsätter arbetet i form av sedvanligt tillsyns- och inspektions- samt uppföljningsarbete i anslutning till standardens krav. Detta kräver att Finansinspektionens olika experter – i synnerhet boksluts-, kreditrisk- och modelleringsexperter samarbetar. Dessutom fortsätter EBA, ECB och ESMA sitt eget arbete, där det centrala målet är att tillämpa standarden på korrekt sätt och främja god praxis.
     
Nedan central statistik om projektet:

  • Finansinspektionen följde införandet av IFRS i 11 bankkoncerner eller bankgrupper och en bank.
  • EBAs tudelade enkät skickades till alla finländska bankkoncerner eller bankgrupper. Den första enkäten omfattade 34 kvalitativa frågor, och den andra enkäten 23 mera specificerade frågor. Dessutom begärde man uppgifter om införandets ekonomiska konsekvenser för det bokföringsmässiga egna kapitalet och kapitaltäckningen. Finansinspektionen analyserade svaren från tio banker, sammanlagt 570 st. inkl. kvantitativa konsekvensanalyser. EBA analyserade svaren från en finländsk bank som ett led i arbetet på europeisk nivå. 
  • Finansinspektionen gick igenom 10 bankkoncerners eller bankgruppers dokumentation i anslutning till införandet av IFRS 9 och bedömde den i relation till standardens krav. Bedömningen gällde åtta olika temaområden, som beroende på bankens storlek omfattade inalles 44–123 tillämpningspunkter. Den totala omfattningen av den erhållna och genomgångna dokumentationen var avsevärd.

Bilagor:

Publicerade rapporter och artiklar om införandet av IFRS 9:

Europeiska bankmyndighetens (EBA) publikationer:

Euroopan Systematic Risk Board: