Kapitaltäckning och solvens i den finansiella sektorn 30.9.2023: Kapitaltäckning och solvens fortsatt starka – osäkerheten på grund av den geopolitiska situationen framhäver betydelsen av soliditet och riskhantering
Den finansiella sektorns omvärld har försämrats ytterligare under hösten då hushållen och företagen belastas av de höga räntorna och avmattningen i den ekonomiska tillväxten. Framför allt fastighets- och byggsektorn har drabbats hårt. Därtill bidrar geopolitiska spänningar till att öka osäkerheten och riskerna i den finansiella sektorn. När riskerna ökar framhävs betydelsen av soliditet, stark riskhanteringsförmåga och beredskap.Till följd av den svaga ekonomiska tillväxten i Finland har arbetslösheten stigit och konkurserna i finländska företag ökat. Ränteuppgången har bland annat återspeglats i ökade kreditrisker. Dessutom har tillgången till finansiering stramats åt, i synnerhet för företag och projekt med högre risk. Nedgången i byggandet har varit särskilt kraftig i fastighetssektorn och fastighetspriserna har sjunkit tydligt. Till osäkerheten bidrar att räntorna kan ligga kvar på en högre nivå i en längre tid.
– Finansinspektionen bedömer att det svåra ekonomiska läget kommer att fortsätta under de närmaste månaderna och eventuellt också i början av nästa år. Dessutom skapar de geopolitiska spänningarna stor allmän osäkerhet. Det är mycket viktigt att de finansiella aktörerna upprätthåller sin riskmedvetenhet och riskhanteringsförmåga. Detta gäller såväl risker som beror på de dystra ekonomiska utsikterna som cyberrisker, konstaterar Finansinspektionens direktör Tero Kurenmaa.
Finansinspektionen bedömer att sektorns störningstolerans i regel ligger på en god nivå. Den fortsatt starka kapitaltäckningen och solvensen skyddar de finansiella aktörerna mot de risker som den försämrade omvärlden medför.
Banksektorns kapitaltäckning stärktes och lönsamheten förbättrades tack vare en god resultatutveckling – kreditriskerna i bostadsbolagslån har fortsatt att stiga
Banksektorns kapitaltäckning stärktes under tredje kvartalet 2023. Kärnprimärkapitalrelationen för banksektorn låg vid utgången av september på 17,8 % (12/2022: 17,2 %) och den totala kapitalrelationen på 21,1 % (12/2022: 20,6 %). Banksektorns rörelseresultat var betydligt bättre än under motsvarande period året innan tack vare det alltjämt kraftigt ökade räntenettot. Bankernas överföring av krediter mellan olika nedskrivningssteg tyder på en ökning av kreditriskerna i utlåningen till företags- och hushållskunder. De oreglerade bostadsbolagslånen ökade under tredje kvartalet 2023 samtidigt som andelen bostadsbolagslån med förhöjd kreditrisk fortsatte att stiga. Också inom fastighets- och byggsektorn har andelen krediter med förhöjd kreditrisk fortsatt att öka. Den finländska banksektorns oreglerade fordringar och kreditförluster ligger dock alltjämt kvar på en rimlig nivå och är bland de lägsta i Europa.
Finländska bankers likviditetsläge är starkt och banksektorns likviditet har stärkts. Den finländska banksektorn är i genomsnitt mer beroende av upplåning på marknaden jämfört med andra länder, vilket exponerar bankerna för eventuella marknadsstörningar, och uppgången i den allmänna räntenivån har också höjt de finländska bankernas kostnader för marknadsupplåning.
Arbetspensionssektorns solvens var fortsatt stark trots en smärre försvagning
Arbetspensionssektorns solvens låg på 126,2 % vid utgången av september (12/2022: 127 %) och så sektorns solvens har minskat något i år. Avkastningen på aktier, räntebärande värdepapper och övriga placeringar har varit positiv under 2023. Avkastningen på fastighetsplaceringarna har däremot varit negativ (-1,7 %). Direkta och indirekta fastighetsplaceringar står för ca 12 % av arbetspensionsanstalternas placeringsallokering. Merparten av fastighetsplaceringarna består av direkta fastighetsinnehav i Finland. På grund av den ökade risktagningen har den riskbaserade solvensställningen sjunkit till 1,6 under 2023 (12/2022: 1,7). Arbetspensionsanstalternas stresstålighet mot aktiechocker ligger alltjämt på en rimlig nivå. Arbetspensionsanstalterna har också en god motståndskraft mot stora negativa värdeförändringar i sina illikvida placeringar i fastighets- och kapitalfonder.
Skadeförsäkringsbolagens solvens började stiga
Vid utgången av september låg skadeförsäkringsbolagens solvens på 291,1 % (12/2022: 301,6 %). Under tredje kvartalet började marknadspriserna på aktier falla, vilket minskade kapitalkravet och stärkte solvensen. De långa räntorna steg något och marknadsvärdet på den långsiktiga ansvarsskulden sjönk och låg vid slutet av september på den lägsta nivån sedan införandet av Solvens II-regelverket. Kapitalbasen minskade dock jämfört med slutet av juni till följd av den försämrade lönsamheten för försäkringsrörelsen och investeringsverksamheten.
Placeringsavkastningen för januari–september uppgick till 2,3 % (1–6/2023: 2,6 %). Alla placeringskategorier gav vinst, men avkastningen sjönk jämfört med januari–juni. Fastighetsplaceringarna gav den lägsta avkastningen på över tio år. Försäkringsrörelsens lönsamhet försvagades till följd av ökade ersättningskostnader. Mest ökade utbetalningarna från sjukförsäkringen.
Livförsäkringssektorns solvens stärktes jämfört med sommaren
Livförsäkringssektorns solvensgrad ökade under tredje kvartalet 2023 och låg på 270,7 % (12/2022: 256,9 %). Solvenskapitalkravet minskade mer än kapitalbasen. Detta förklaras av den minskade placeringsavkastningen och en ändring av den symmetriska justeringsfaktorn, som jämnar ut effekterna av värdeförändringar i aktiepriserna.
Livförsäkringsbolagens placeringar gav en total avkastning på 2,1 % från och med början av 2023 (1–6/2023: 2,4 %) och låg under det långfristiga genomsnittet. Under tredje kvartalet 2023 sjönk placeringsavkastningen på räntebärande värdepapper och aktier, men avkastningen på fastighetsplaceringar steg något tack vare hyresintäkterna.
Närmare upplysningar
avdelningschef Samu Kurri, digitalisering och analys. Alla intervjuförfrågningar riktas till Kommunikationens mediejour, telefon 09 183 50 30, vardagar kl. 9–16.