Finansinspektionens seminarium 28.11.2018: Hushållens skuldsättning ökar, vi behöver nya verktyg för att stävja utvecklingen

Hushållens skuldsättning har mer än fördubblats under de senaste 20 åren och är nu rekordhög. Bostadsbolagslånens andel av skuldökningen har vuxit markant, och i synnerhet problemen med snabblån har ökat. Finansinspektionen är oroad över den ökade skuldsättningen ur både makrotillsynens och konsumentskyddets synvinkel. I framtiden behövs därför bättre verktyg för riskhantering.
 
Finansinspektionens årliga seminarium ordnas i Finlandiahuset i dag den 28 november. På seminariet diskuteras effektivare verktyg för att stävja hushållens skuldsättning. Svenska Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen berättar om de makrotillsynsverktyg som Sverige förfogar över och Niamh Hallissey, Senior Economist and Macroprudential Policy Manager, från Irlands centralbank redogör för de åtgärder som Irland vidtog för att klara av raset på bostadsmarknaden. Claudio Raddatz Kiefer, Chief of the Global Financial Stability Analysis Division, från IMF, belyser makrotillsyn ur en internationell synvinkel. 

Bostadsbolagslånen har förändrat bostadsskuldens karaktär
I de flesta länder hänger hushållens största lån samman med boende; bostaden är genomsnittshushållets mest värdefulla inköp. Bostads- och bostadsbolagslånens totala belopp har mer än fördubblats sedan millennieskiftet.
 
Tidigare såldes nya bostäder utan bostadsbolagslån, men numera kan bostadsbolagslånet utgöra upp till 80 % av priset på en nybyggd lägenhet. Dolda skulder i form av bostadsbolagslån kan inte bara fördunkla uppfattningarna om hushållens ansvar utan också medföra en nya form av solidariskt ansvar i bostadsaktiebolagen.
 
De makrotillsynsverktyg som Finland för närvarande förfogar över, dvs. olika typer av kapitalbuffertar och lånetak, riktas inte på bästa möjliga sätt mot riskerna med hushållens skuldsättning och är dessutom komplicerade att använda. Syftet med makrotillsyn är att skydda den makrofinansiella stabiliteten i sin helhet. Framför allt aktörer med stor betydelse för den finansiella stabiliteten bör ha tillräckligt med kapital för att klara av risker och lågkonjunkturer. Hushållens skuldsättning – och framför allt förutsättningarna för att klara av skulderna – utgör en del av makrotillsynen som helhet. Finland behöver dock effektivare makrotillsynsverktyg med inriktning på låntagare. Makrotillsynspolitik är en helhet som består av finansiell stabilitet, konsumentskydd och ekonomisk tillväxt.
 
– Det är viktigt att förhindra uppkomsten av bubblor på bostadsmarknaden. Vi upprätthåller en dialog med branschen om de olika verktygens nödvändighet och inriktning. Makrotillsyn är ett förhållandevis nytt område som utvecklas snabbt. Vi ska kunna utöva tillsyn med effektiva och ändamålsenliga verktyg, konstaterar Finansinspektionens direktör Anneli Tuominen.

Finland behöver ett positivt kreditregister

Det utestående beloppet av konsumtionskrediter i Finland uppskattas uppgå till 20 miljarder euro, vilket utgör ca 13 % av hushållens totala skulder. Samtidigt har mer än 380 000 av 5,5 miljoner invånare ett skuldproblem.
 
Utbudet av så kallade snabblån har ökat snabbt och de har börjat marknadsföras aggressivt. Åtgärderna för att hantera problemen med snabblån i Finland har hittills varit otillräckliga.

I lagstiftningen fastställs ett räntetak för krediter under 2 000 euro, vilket har lett till att andelen krediter som överstiger detta belopp har ökat. Som bäst bereds en ändring av lagstiftningen för att utvidga räntetaket till att gälla alla konsumtionskrediter oberoende av belopp, bortsett från bostadslån.
 
– Detta hjälper dock inte nödvändigtvis till att stävja hushållens skuldsättning. Vi bör ägna mer uppmärksamhet åt bedömningen av skuldbetalningsförmågan också för konsumtionskrediternas del, och till exempel använda låntagarens betalningsutrymme som mått på betalningsförmågan. Användningen av dessa mått bör också övervakas och tillsynsmyndigheten ska kunna reglera och sanktionera marknadsaktörerna, konstaterar Tuominen.
 
Detta är emellertid inte enkelt att omsätta i praktiken. En stor utmaning är att det för närvarande inte finns tillräckligt omfattande information om hushållens skulder. Därför behöver vi ett positivt kreditregister. Långivarna ska åläggas att utnyttja informationen vid bedömning av skuldbetalningsförmågan och dokumentera sina rutiner vid beviljande av lån.
 
En inspelning av hela seminariet och anförandena finns på adressen seminaari.fiva.fi.

Närmare upplysningar lämnas av

Samu Kurri, avdelningschef

Alla intervjuförfrågningar riktas till Kommunikationens mediejour, telefon (09) 183 50 30, vardagar kl. 9–16.

Se också

• ​Anneli Tuominens öppningstal
• Webcast från seminariet