Tillräckligt oberoende utgör en garanti för en god förvaltning – Antalet oberoende ledamöter i försäkringsbolagens styrelser ökar
Finansinspektionen har i sin egen regelmässiga tillsyn konstaterat en positiv utveckling i skade- och livförsäkringsbolagens styrelsesammansättningar. Bolagen har blivit uppmärksamma på de problem som beror på att oberoende ledamöter saknas, t.ex. på utmaningarna att hantera intressekonflikter och jävsituationer, och utökat antalet oberoende styrelseledamöter för att på så sätt stärka det egna företagsstyrningssystemets tillförlitlighet.
Enligt Finansinspektionen är den beskrivna utvecklingen mycket välkommen och förenlig med god praxis för en tillförlitlig förvaltning i företagsverksamheten.
Säkerställande av oberoendet stärker förtroendet
Försäkringstillsynen har under de senaste åren som ett led i behandlingen av bolagens lämplighets- och tillförlitlighetsbedömningar lyft fram styrelseledamöternas oberoende som en viktig synvinkel. Med det avses ledamöternas faktiska oberoende både av bolaget och bolagsägarnas intressen. Om antalet oberoende styrelseledamöter är litet kan detta ifrågasätta bolagsstyrningssystemets tillförlitlighet och huruvida de försäkrades intressen i tillräcklig grad beaktas i bolagets beslutsfattande.
Till helheten hör även bolagets skyldighet att kontinuerligt se till att styrelsen har en tillräcklig kollektiv kompetens i beslutsfattandet. Om bolaget inte systematiskt strävar efter att minska strukturella intressekonflikter i styrelsesammansättningen, ökar risken för att styrelsens kollektiva kompetens är bristfällig eller åtminstone försvagad i behandlingen av vissa ärendehelheter då en del av ledamöternas djupa kompetens eventuellt saknas på grund av jäv.
En naturlig riskhanteringsmetod och en åtgärd som säkerställer och stärker styrelsens funktionsförmåga är att utöka antalet oberoende styrelseledamöter. Som bästa praxis betraktas således en styrelsesammansättning där majoriteten av ledamöterna är oberoende. I sådana situationer har styrelsen de bästa förutsättningarna för en fortlöpande god handlingsförmåga även vid intressekonflikter och jäv.
Identifieringen av strukturella intressekonflikter är viktigt även i grupper
Utifrån Finansinspektionens iakttagelser uppfattar bolagen intressekonflikter inom styrelsen ofta bristfälligt endast i ljuset av en enskild ärendepunkt som behandlas på styrelsemötet. I sådana fall får de strukturella och bestående intressekonflikterna typiskt mindre uppmärksamhet.
På den finska marknaden hör en betydande del av aktörerna inom branschen till en grupp av försäkrings- och/eller finansföretag. I styrelsernas sammansättningar har denna bindning till en grupp synts på så sätt att styrelserna i stor utsträckning utgörs av personer i ledande ställning i de bolag som hör till gruppen. Antalet ledamöter som är oberoende av bolaget eller ägarna har traditionellt varit lågt i försäkringsbolagens styrelser.
Risken för ett försvagat bolagsstyrningssystem och strukturellt mycket svårhanterbara intressekonflikter är förhöjd till exempel i följande situationer:
- Antalet styrelseledamöter är litet.
- Antalet oberoende styrelseledamöter är obefintligt eller litet.
- Styrelsen består i huvudsak av personer som deltar i den dagliga ledningen av försäkrings- och/eller finansföretag som hör till samma grupp.
- Styrelseledamöterna leder i sina huvudsysslor en tjänst som försäkringsbolaget lagt ut på entreprenad.
Finansinspektionen fortsätter att följa sakområdet inom ramen för sin fortlöpande tillsyn. Intressant är också hur försäkringsbolagens styrelsesammansättningar kommer att beakta till exempel mångfaldsfrågor under de kommande åren.
Närmare upplysningar lämnas av
Tony Airio, senior övervakare, tfn 09 183 5256 eller tony.airio(at)fiva.fi