Pressmeddelande 22.3.2019 – 4/2019

Finansiell ställning och risker i företag under tillsyn 31.12.2018: Finanssektorn i Finland var fortfarande kapitalstark trots den branta nedgången i aktiernas marknadspris

Enligt siffrorna för det sista kvartalet 2018 var kapitaltäckningen inom finanssektorn i Finland som helhet på en fortsatt god nivå. Solvensen inom arbetspensionssektorn försvagades från föregående kvartal, medan solvensen inom liv- och skadeförsäkringssektorerna stärktes trots svagare placeringsintäkter. Kapitaltäckningsgraden inom banksektorn i Finland försvagades som förväntat då Nordea flyttade sin hemort till Finland, men den var emellertid fortfarande starkare än genomsnittsnivån i EU-området.

Kapitaltäckningen inom banksektorn i Finland var fortsättningsvis starkare än i Europa i genomsnitt

I Finland försvagades banksektorns kapitaltäckning avsevärt såsom förväntat då Nordeas bytte hemort under det sista kvartalet 2018 (meddelande 5.12.2018).

Banksektorns kärnprimärkapitalrelation (12/2018: 17,2 %) försvagades med 3,8 och den totala kapitaltäckningsgraden med (12/2018: 20,9 %) 2,5 procentenheter, vilket i huvudsak kan förklaras med de begränsningar som Europeiska centralbanken ställer på internmodellerna för beräkningen av kapitaltäckningen i Nordea samt med det riskviktsgolv som den svenska tillsynsmyndigheten ställer för svenska bolån. Bytet av Nordeas hemort ökade exponeringarna inom banksektorn kraftigare än de egna kapitalbaserna, vilket innebär att även soliditeten som mäter den icke-riskbaserade kapitaltäckningen inom banksektorn sjönk till 5,8 procent (12/2017: 6,8 %).

Kapitaltäckningen inom banksektorn i Finland var trots försvagningen fortsättningsvis starkare än i genomsnitt i EU-området. Banksektorns kärnprimärkapitalrelation och totala kapitaltäckningsgrad var vid utgången av 2018 cirka 2 procentenheter högre än den genomsnittliga nivån för bankerna i EU-området. Soliditetsgraden inom banksektorn i Finland var vid utgången av 2018 något högre än den europeiska genomsnittsnivån.

I och med att Nordea bytte hemort blev banksektorn allt mer beroende av att skaffa kapital på marknaden. Relationen mellan utlåning och inlåning som beskriver kapitalanskaffningens efterfrågetryck på marknaden, dvs. krediterna i förhållande till insättningarna (173 %) är i Finland bland de största i Europa. Kapitalanskaffningsrisken som uppkommer då en stor andel av kapitalet skaffas på marknaden lindras emellertid av att de finländska bankernas har en väl utspridd kapitalanskaffning på marknaden. Utöver en ökad kapitalanskaffningsrisk mångdubblades även beloppet av de finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel samt marknadsriskens kapitalkrav. Marknadsriskens relativa andel av bankernas samtliga kapitalkrav var emellertid fortsättningsvis måttlig och lägre än den europeiska genomsnittsnivån.

Osäkerhen på finansmarknaden  avspeglades i pensionssektorns solvens

Arbetspensionsanstalternas solvens försvagades särskilt under årets sista kvartal. Pensionstillgångarna i förhållande till ansvarsskulden, dvs. solvensnivån var i slutet av året 125,0 % (130,7 %, 12/2017). Arbetspensionsanstalternas solvensställning var 1,6, dvs. nästan på samma nivå som året innan. Solvenskapitalet minskade under året med cirka fem miljarder euro till 24,6 miljarder euro, eftersom placeringsintäkterna var negativa.

Solvensgränsen som bygger på arbetspensionsanstalternas sammanräknade risker var i slutet av året 14,9 miljarder euro, dvs. cirka två miljarder mindre än vid utgången av året innan. Solvensgränsen sjönk, eftersom den andel av aktierisken som är på ett enskilt bolags ansvar minskade. Dessutom bidrog placeringstillgångarnas minskade värde och ett mindre antal aktieplaceringar till att sänka solvensgränsen mätt i pengar.

Livförsäkringsbolagen blev allt mer solventa trots den låga räntenivån 

Livförsäkringssektorns solvensnivå (12/2018: 205,6 %) förbättrades under 2018. De inhemska livförsäkringsbolagen tål fortfarande även stora marknadsrisker. Jämfört med jämförelsetidpunkten förra året steg solvensnivån enligt Solvens II klart. Orsaken var närmast det sänkta solvenskapitalkravet, som bl.a. berodde på att marknadsriskens kapitalkrav minskade.

Livförsäkringsbolagens premieinkomst 2018 sjönk något från året innan. Premieinkomsten för det sista kvartalet var emellertid större än vid motsvarande tidpunkt året innan. Kapitaliseringsavtalen var de mest populära livförsäkringsprodukterna.

Livförsäkringsbolagens placeringsintäkter var 0,0 % år 2018 (2017: 3,9 %). Aktierna avkastade -5,4 % för hela året, dvs. den svaga utvecklingen åt upp alla andra intäkter på aktiemarknaden. Aktieplaceringarna var på minus första gången sedan 2011.

Det sänkta solvenskapitalkravet stärkte skadeförsäkringsbolagens solvens

Skadeförsäkringsbolagens solvensnivå (12/2018: 237,6 %) stärktes oberoende av att kapitalbasen minskade, eftersom solvenskapitalkravet minskade relativt mer än kapitalbasen. I slutet av året sjönk solvenskapitalkravet mest i de bolag som hade genomsnittligt mera aktieplaceringar. Solvenskapitalkravet sänktes bl.a. som en följd av den branta nedgången i aktiepriserna och ökningen av strategiska aktieplaceringar som kräver ett mindre solvenskapital.

Fastighetsplaceringarna genererade en jämn placeringsavkastning. Över hälften av placeringarna var ränteplaceringar och nästan 60 procent av dem är företagslån. Aktieprisernas nedgång ökade osäkerheten på placeringsmarknaden och kreditriskmarginalerna ökade, vilket försvagade avkastningen på företagslån. Avkastningarna var negativa på ränteplaceringarna i nästan alla skadeförsäkringsbolag. Nästan alla bolag uppvisade också negativa aktieavkastningar. Avkastning på kapitalplaceringar och onoterade aktier genererades endast i några enskilda bolag.

Den ekonomiska återhämtningen utökade premieinkomsten i flera grupper av försäkringsklasser. Premieinkomsten vände uppåt efter att ha sjunkit eller uppvisat nolltillväxt alltsedan 2015. Utveck-lingen av premieinkomsten för fordons- och egendomsförsäkringar som genererar den största premieinkomsten var emellertid fortsättningsvis svag.

Närmare upplysningar lämnas av

  • biträdande direktör Jyri Helenius
  • avdelningschef Samu Kurri

Intervjuförfrågningar koordineras av Kommunikationens mediajour, telefon 09 183 5030, vardagar kl. 9–16.

Bilaga

Finansiell ställning och risker i företagen under (på finska)