Pressmeddelande 20.12.2018 – 32/2018

Makrotillsynsbeslut: kontracykliska buffertkravet och lånetaket oförändrat, kvar att leva på-kalkylen i fokus

Finansinspektionens direktion ställer inget kontracykliskt buffertkrav för kreditinstituten. Också giltighetstiden för beslutet om sänkning av den maximala belåningsgraden, dvs. skärpning av lånetaket, förlängdes. Hushållens höga skuldsättning i förening med historiskt låga räntor framhäver vikten av att upprätta en ändamålsenlig kvar-att-leva-på kalkyl för dem som söker lån.

Finansinspektionens direktion fattade på sitt sammanträde den 20 december 2018 beslut om att inte ställa något kontracykliskt buffertkrav för kreditinstituten.

Värdet för trendavvikelsen avseende den inhemska privata sektorns kreditstock och BNP, som används som primärt mått för det kontracykliska buffertkravet, ger det kontracykliska buffertkravet alltjämt referensvärdet 0 %. Måtten på kreditökningen och övriga kompletterande riskmått tyder inte sammantaget på någon sådan ökning av riskerna i det finansiella systemet som skulle förutsätta en omedelbar höjning av det kontracykliska buffertkravet.

Finansinspektionens direktions beslut av den 19 mars 2018 som trädde i kraft den 1 juli 2018 om en sänkning av den maximala belåningsgraden för andra bostadslån än lån för köp av förstabostad med fem procentenheter är alltjämt befogat för att stävja hushållens skuldsättning.

- Finansinspektionens direktion har genom sina beslut under 2018 stärkt risktoleransen i den finländska kreditinstitutssektorn. Vi analyserar konsekvenserna av våra beslut och eventuella behov av ytterligare åtgärder. Framöver är det viktigt att ta fram framför allt verktyg som beaktar hushållens återbetalningsförmåga för att effektivare kunna ingripa mot risker, konstaterar ordföranden för Finansinspektionens direktion Marja Nykänen.

Finansinspektionens direktion har under detta år fattat beslut om ett flertal makrotillsynsåtgärder. I mars beslutade direktionen skärpa den maximala belåningsgraden för andra bostadslån än lån för köp av förstabostad med fem (5) procentenheter till 85 %. Lånetaket för förstabostadsköpare hölls kvar på 95 %. I juni beslutade direktionen införa en systemriskbuffert för alla finländska kreditinstitut och institutspecifika buffertkrav för de största kreditinstituten. Vidare trädde det beslut om ett riskviktsgolv på 15 % för bostadslån som fattades 2017 i kraft vid början av 2018.

- Hushållens höga skuldsättning i förening med historiskt låga räntor framhäver vikten av att upprätta en ändamålsenlig kvar att leva på-kalkyl för dem som söker lån. De vanligaste nya bostadslånen beviljas med en löptid på 20 och 25 år. Under en så lång tid hinner ekonomin uppleva både svackor och toppar, konstaterar Finansinspektionens direktör Anneli Tuominen.

Finansinspektionen i Sverige skickade den 1 januari 2018 en begäran till Finansinspektionen i Finland om att en lägsta riskviktsgräns på 25 % för bostadslån från och med den 31 december 2018 ska få tillämpas på finländska kreditinstitut med ett utestående belopp av bostadslån i Sverige som överstiger 5 miljarder SEK. Finansinspektionens direktion godkände begäran på sitt sammanträde den 20 december 2018.

Närmare upplysningar lämnas av

  • ordföranden för Finansinspektionens direktion Marja Nykänen, telefon 09 183 20 07
  • Finansinspektionens direktör Anneli Tuominen

Alla intervjuförfrågningar riktas till Kommunikationens mediejour, telefon (09) 183 50 30, vardagar kl. 9–17.

Bilagor