Pressmeddelande 29.6.2018 – 18/2018

Finansinspektionens makrotillsynsbeslut om systemriskbuffert för kreditinstituten

Finansinspektionens direktion har beslutat ställa en systemriskbuffert för kreditinstituten. Syftet med bufferten är att stärka kreditinstitutens risktolerans mot strukturella systemrisker. För Nordea ställs en systemriskbuffert på 3 %, för OP Gruppen på 2 %, för Kommunfinans på 1,5 % och för övriga finländska kreditinstitut på 1 %. 

– Med ledning av den utförda analysen bedömer Finansinspektionens direktion att de strukturella systemriskerna i det finansiella systemet i Finland är så stora att det är motiverat att ställa en systemriskbuffert för kreditinstituten, konstaterar ordföranden för Finansinspektionens direktion Marja Nykänen.

Med risker syftar Nykänen till exempel på att kreditinstitutssektorn i Finland är koncentrerad och blir dessutom mycket stor i förhållande till ekonomin efter Nordeas byte av säte till Finland. Dessutom har sektorn starka kopplingar till de finansiella systemen i de övriga nordiska länderna. Kreditinstituten har en viktig roll som tillhandahållare av finansiella tjänster, och allvarliga problem i kreditinstituten kunde således försvaga finansförmedlingen betydligt och därigenom få mycket negativa konsekvenser för den reala ekonomin. 

– De finländska kreditinstituten har dessutom gemensamma riskkoncentrationer, såsom bostadslån och fordringar på företag i bygg- och fastighetsbranschen. Betydelsen av riskkoncentrationen i bostadslån framhävs av hushållens höga skuldsättning", konstaterar Finansinspektionens direktör Anneli Tuominen.

Högre krav för Nordea, OP Gruppen och Kommunfinans

För Nordea, OP Gruppen och Kommuninsfinans ställs en högre systemriskbuffert än för övriga kreditinstitut, eftersom deras bidrag till systemriskerna är särskilt stor och den beräknade effekten på de indikatorer som ligger till grund för systemriskbufferten påtaglig. 

Inom bankunionen kan systemriskbufferten för närvarande vara högst 3 %, fastän flera kreditinstitut som är verksamma inom bankunionen är överlag större än Nordea och har större betydelse för den finansiella stabiliteten inom hela bankunionen än Nordea. I förhållande till storleken av hemlandets ekonomi är Nordea visserligen det största av kreditinstituten i de länder som deltar i bankunionen.

– För att sörja för lika verksamhetsvillkor för instituten inom bankunionen är det motiverat att kraven för Nordea ligger i linje med kraven i bankunionen och övriga EU-länder", konstaterar Nykänen.

Nordea ett globalt systemviktigt kreditinstitut

Utöver systemriskbufferten behandlades buffertkraven för de globalt (G-SII/B) och nationellt (O-SII) systemviktiga kreditinstituten. Fastän flera krav ställs för vissa kreditinstitut, är endast det högsta kravet för ett enskilt kreditinstitut bindande för institutet.

Under behandlingen fattades beslut om att identifiera Nordea som ett globalt systemviktigt kreditinstitut (G-SII/B) och påföra Nordea ett buffertkrav på 1,0 %. Beslutet ligger i linje med rekommendationen från Rådet för finansiell stabilitet (Financial Stability Board, FSB).

Finansinspektionens direktion har identifierat de nationellt systemviktiga kreditinstituten (O-SII) och påfört dem följande buffertkrav: Nordea 2,0 %, OP Gruppen 2,0 % och Kommunfinans Abp 0,5 %.

Av buffertkraven är endast de högsta, dvs. systemriskbuffertkraven, bindande enligt tabellen nedan:

  Nordea OP Gruppen Kommunfinans Annat kreditinstitut
Buffertkrav för G-SII/B-institut 1,0 %      
Buffertkrav för
O-SII-institut
2,0 % 2,0 % 0,5 %  
Systemriskbuffertkrav 3,0 % 2,0 % 1,5 % 1,0 %
Bindande buffertkrav 3,0 % 2,0 % 1,5 % 1,0 %

Systemriskbuffertkravet träder i kraft den 1 juli 2019 och ses i fortsättningen över årligen.

Om Nordeas byte av säte inte fullföljs, ställs systemriskbuffertkrav för de övriga kreditinstitut som är föremål för beslutet i enlighet med det aktuella beslutet. I det fallet förblir O-SII-besluten av den 22 december 2017 i kraft.

Närmare upplysningar lämnas av

Marja Nykänen, ordföranden för Finansinspektionens direktion, telefon +358 9 183 2007

Bilagor

Se också

Nyckeltal och rapport