Stabiliteten i och förtroendet för den finansiella sektorn är kritiska för samhällets funktion. En stabil och tillförlitlig finansiella sektor utgör också kärnan i vårt tillsynsarbete. När tekniken tillsammans med geopolitiska spänningar och ekonomiska fluktuationer påverkar den finansiella sektorn varje dag, skapar den starka kapitaltäckningen och solvensen samt förmågan att förutsäga och utstå också överraskande situationer förtroende.

Den finansiella sektorn i Finland är solid och kapitalstark. Kapital- och likviditetsnivåerna samt det låga antalet oreglerade lån inom banksektorn stöder hållbarheten. Särskilt de geopolitiska riskerna håller dock osäkerheten på en hög nivå. Även om extrema händelseförlopp är osannolika, förutsätter säkerställandet av funktionssäkerheten och motståndskraften i samhället att den finansiella sektorn har beredskap och kan fungera också vid undantagsförhållanden.

Spar- och investeringsunionen påverkar också den finländska kapitalmarknaden

I december 2025 gav Europeiska kommissionen ett förslag om en spar- och investeringsunion. Om förslaget realiseras förbättrar det den europeiska kapitalmarknadens konkurrenskraft på den globala marknaden. En stark europeisk kapitalmarknad gynnar också finländska företag och investerare.

Genom förslaget förenhetligas också den europeiska kapitalmarknadens verksamhet och tillsyn. En del av tillsynen skulle centraliseras till den europeiska tillsynsmyndigheten Esma (European Securities and Market Authority) som vi samarbetar med inom kapitalmarknadstillsynen också för närvarande. Att centralisera tillsynen skulle stärka dess förenlighet och kompetens i specialfrågor samt därigenom effektivisera tillsynen. Finländska investerares och företags möjligheter att skaffa investeringar och finansiering på kapitalmarknaden skulle förbättras.

Utvecklingen av spar- och investeringsunionen påminner till många delar om bankunionens utveckling för drygt tio år sedan. Bankunionen har visat sig vara en fungerande lösning för tillsynen av den gemensamma europeiska banksektorn. En motsvarande utveckling kommer förhoppningsvis att ske också inom kapitalmarknadssektorn.

Höjningen av aktievikten inom pensionsförsäkringen bör beaktas i riskhanteringen

Styrelsen noterade i sitt program att pensionsreformen ska säkerställa pensionsskyddets finansiella hållbarhet och en tillräcklig förmånsnivå. Syftet är att förstärka de offentliga finanserna. 

Regleringen ändras så att arbetspensionsanstalterna kan eftersträva en bättre avkastning genom att investera pensionsmedel mer riskfyllt, dvs. genom att höja aktievikten för investeringar. Pensionsskyddscentralen har uppskattat att andelen aktier i investeringsportföljen kan öka i och med reformen med över tio procentenheter. Ändringarna i regleringen erbjuder dessutom möjlighet till att använda hävstångseffekten i pensionsbolagens dottersammanslutningars samtliga fastighetsinvesteringar.

Finansinspektionen övervakar solvensen alltid enligt de gällande kraven i regleringen. Det bör dock observeras att en ökning av investeringsrisken ökar avkastningsfluktuationen; även om avkastningen kan vara bättre under goda tider, kan investeringarna också avkasta dåligt. Vår uppgift är att också i fortsättningen övervaka att arbetspensionsförsäkrarnas solvens hålls på den nivå som regleringen kräver.

Därför bedömer Finansinspektionen att investerings- och riskhanteringskompetensen i pensionsbolagens styrelser spelar en stor roll. I diversifieringen bör också arbetspensionsanstalternas likviditet beaktas mer entydigt för att arbetspensionsanstalterna ska ha tillräckligt med likvida investeringstillgångar för att trygga likviditeten.

Fungerande digitala tjänster och bekämpningen av svindlerier ska vara i balans

Under de senaste åren har olika slags bank- och investeringssvindlerier blivit vanligare. I fjol gav Finansinspektionen ut rekommendationer i syfte att öka internet- och mobilbankernas samt nätbetalningarnas säkerhet i Finland.

Vi anser att det är viktigt att bankerna möjliggör och vid behov ställer skyddsgränser förutom för omedelbara betalningar också för normala betalningsöverföringar. Vi rekommenderade också att bankerna i bedrägeriövervakningen allt effektivare utnyttjar faktorer relaterade till kundens beteende i realtid, såsom tidigare betalningshistorik, avvikande transaktionstid eller betalarens läge. En sådan analys hjälper till att identifiera avvikande transaktioner och att reagera på dem snabbt innan en skada hinner ske.

Bedragarna försöker ofta komma över till exempel identifieringsverktyget: bankerna bör i samband med installeringen av ett nytt identifieringsverktyg ställa in en fördröjning eller annan säkerhetskontroll och be om en tilläggsbekräftelse av betalningar som banken misstänker vara bedrägliga.

De finansiella aktörerna har gjort ett gott arbete i att påminna människor om att vara uppmärksamma och att lära ut hur man identifierar bedrägerier. Detta arbete är av största vikt. Då bedrägerierna ökat och utvecklats, bland annat i och med artificiell intelligens, är det nödvändigt att också bankerna fortsätter arbetet för att göra det allt svårare för bedragarna.

Det är viktigt att kunderna får tillgång till smidiga digitala tjänster, men det ska inte ske på bekostnad av betalningssäkerheten eller skyldigheterna för kundkännedom. God praxis inom kundkännedom säkerställer förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism, vilket är viktigt för hela vårt samhälle. Även här krävs dock lösningar från aktörerna som inte förhindrar kundens ärendehantering alltför mycket. Det är inte tillåtet att kategoriskt utesluta en riskfylld kund eller verksamhet (de-risking), i stället för att utveckla monitoreringslösningar.

Digital funktionssäkerhet är allt viktigare för hela den finansiella sektorn

Den globala osäkerheten och de geopolitiska spänningarna samt den snabba tekniska utvecklingen ökar funktionssäkerhetens betydelse. Detta besvaras också genom europeisk reglering, såsom DORA (Digital Operational Resilience Act), som började tillämpas 2025. Prioriteringen 2026 för europeiska bank-, försäkrings- och kapitalmarknadstillsynsmyndigheter, tillsammans med de nationella tillsynsmyndigheterna, är att säkerställa kritiska IKT-aktörers tillsynsram. I Finland genomförde vi inom bank-, försäkrings- och kapitalmarknadssektorerna ett stresstest för att mäta reaktions- och återställningsförmågan hos företag under tillsyn vid cyberattacker. Vi gav företagen respons om testet och följer upp vilka åtgärder den leder till.

Förordningen om artificiell intelligens har också medfört ändringar för de finansiella aktörerna  och deras tillsyn. Utifrån vår bedömning utnyttjar företagen i den finansiella sektorn artificiell intelligens för att förbättra sina funktioner. Vi övervakar och följer upp att det sker i enlighet med regleringen och utan att äventyra skyddet av kunder och investerare.

Mot en allt verkningsfullare och aktivare tillsyn

I andan av vår reviderade strategi som trädde i kraft i början av 2026 går vi mot en verkningsfullare och aktivare tillsyn. År 2026 framhäver vi i tillsynen särskilt funktionssäkerheten hos digitala tjänster samt beredskap för extrema fenomen inom ekonomin och på marknaden. Kapitaltäckning och solvens, god intern styrning och goda förfaringssätt övervakas kontinuerligt utöver de årliga prioriteringarna. 

Vi eftersträvar en verkningsfull tillsyn genom att tillämpa riskbaserade prioriteringar för att inrikta tillsynen framför allt på sådana områden där den har  störst effekt. Vi kan inte övervaka allt hela tiden men vi reagerar och lägger om tillsynen när vi märker att något område ökar i betydelse eller risknivå, eller när vi inom något område identifierar betydande brister som kräver tillsynsåtgärder.

Under den senaste tiden har man övervägt att utöka Finansinspektionens lagstadgade uppgift till att stödja konkurrensförmågan. Syftet med den nuvarande verksamheten i enlighet med lagen om Finansinspektionen är att kreditinstituten, försäkringsanstalterna, pensionsanstalterna och andra tillsynsobjekt bedriver en stabil verksamhet som är en förutsättning för finansmarknadens stabilitet, att de försäkrade förmånerna tryggas och att det allmänna förtroendet för finansmarknadens funktionssätt upprätthålls.

En stabil verksamhet hos företag under tillsyn som krävs för en stabil finansmarknad främjar redan i sig konkurrenskraften: en förutsättning för hållbar tillväxt och välbefinnande är finansmarknadens stabilitet. I den ekonomiska historien finns det alltför många exempel på hur det går för tillväxten och välbefinnandet när den finansiella stabiliteten sviker.

Finansinspektionen har tillsammans med andra nordiska tillsynsmyndigheter varit i framkant med att främja en förenkling av lagstiftningen, rapporteringen och tillsynen på EU-nivå. Förenklingen av lagstiftningen kommer att fortsätta under de närmaste åren både i EU och i Finland. Att rikta tillsynen allt mer riskbaserat förbättrar också effektiviteten på marknaden.

Våra experter och övervakare implementerar strategin i sitt dagliga arbete. Vi behöver förmåga att prioritera och fokusera på hur vi kan skapa effektivitet i tillsynen. Hörnstenen för strategin är därför ledarskap som stöder expertis. Finansinspektionen utövar tillsyn enhetligt.

Jag vill tacka alla våra anställda för samarbetsförmågan och yrkeskompetensen, tack vare vilka vi har utövat verkningsfull tillsyn också 2025. Vi främjar tillsammans finansmarknadens stabilitet och förtroende samt kund- och investerarskyddet – varje dag och under alla förhållanden.

Helsingfors den 6 mars 2026

Tero Kurenmaa