Syftet med scenarier i risk- och solvensbedömningen är att förstå hur klimatförändringen inverkar på försäkringsbolagets affärsmodell

Riskerna relaterade till klimatförändringen är till sin natur långsiktiga, icke-linjära och systemiska och de kan inte bedömas enbart utifrån historiska data. I regeringens proposition till riksdagen med förslag till nationellt genomförande av ändringarna i Solvens II-direktivet¹(RP 43/2026 rd, senare lagförslaget) föreslås läggas till försäkringsbolagslagen en ny reglering² som förutsätter att väsentliga klimatförändringsrisker identifieras och att betydande konsekvenser av klimatförändringen bedöms med hjälp av scenarioanalys.

Scenarioanalys är en tanke-, diskussions- och förståelseprocess, där ledningen och olika experter tillsammans strävar efter att utforma alternativa framtida utvecklingsvägar, dvs. scenarier. I väsentlighetsbedömningen, som scenarioanalysen bygger på, säkerställs att inga potentiella kritiska risker blir obeaktade och att man i scenarioanalysen inte koncentrerar sig på att behandla enkla, oväsentliga risker så att de väsentliga riskerna hamnar i skymundan. Scenarierna kan utformas som basscenarier enligt affärsmodellen eller som stresscenarier som strävar efter att hantera framtida risker.

Krav på att beakta klimat- och hållbarhetsrisker tas in i försäkringsbolagslagen

Processen för risk- och solvensbedömning (ORSA) bygger på en väsentlighetsbedömning, och uppdateringar av den samt metoder och resultat ska presenteras med tillräcklig noggrannhet med tanke på tillsynen som ett eget avsnitt i försäkringsbolagets eller -gruppens ORSA-tillsynsrapport. Tillräcklig noggrannhet ska behandlas i förhållande till bolagets eller gruppens riskposition – av små och icke-komplexa bolag krävs ingen sådan analys.

Om väsentlighetsbedömningen visar att företaget är väsentligt exponerat, ska som en del av ORSA utarbetas en grupp scenarier som beskriver hur de klimatförändringsrisker som kons­taterats vara väsentliga inverkar på affärsverksamheten. Det krävs i synnerhet minst två scenarier, där den ena ligger under en ökning av den globala medeltemperaturen med två grader Celsius, och den andra är avsevärt högre än ökningen av den globala medeltem­pe­raturen med två grader Celsius. De grundar sig på en situation där målen i Paris-avtalet³ nås ungefärligt och på en situation där målen inte uppnås. I scenarioanalysen ska bolagen utöver slut­resultatet även begrunda processens betydelse. Processens betydelse utgörs inte enbart av de scenarier som fås som ett slutresultat, utan även av utvecklingen av ett långsiktigt strategiskt tänkande i bolagsstyrningssystemet om hur klimatförändringen påverkar bolagets affärsmodell.

I lagförslaget har det för riskhanteringsfunktionen som en del av hanteringen av hållbarhetsrisker ställts ett krav om att utarbeta kortsiktiga, medellånga och långsiktiga planer för riskerna i anslutning till hållbarhetsfaktorerna utifrån kvantitativa beräk­ningar⁴. Angående dessa beräkningar konstateras separat att de rapporter och åtgärds­förslag som senast publicerats av EU:s klimatvetenskapliga råd, som behandlar frågor i anslutning till klimat­förändringen (ESABCC) ska beaktas i beräkningarna. Samtidigt bör det observeras att regleringen inte begränsar sig enbart till europeisk nivå, utan att målen i den nationella regleringen om hållbarhets­faktorerna kan vara ambitiösare än i EU-regleringen.

Uppgifterna i planerna ska vara konsekventa med bolagets bokslutsmaterial som uppdaterats enligt direktivet om hållbarhetsrapportering⁵, om det med tanke på bolaget är aktuellt, fastän uppgifterna inte som sådana kan användas som övergångsplaner enligt bokföringslagen (1336/1997). Planerna kompletterar bolagets eller gruppens scenarioanalyser i ORSA-tillsynsrapporten. Proportionalitetsprincipen tillämpas på planerna på samma sätt som i scenarioberäkningarna relaterade till klimatförändringen. I fråga om kraven på hållbarhetsrisker ska Finansinspektionen även i enlighet med lagförslaget övervaka att försäkrings­bolaget uppfyller de krav som gäller planerna⁶. Finansinspektionen rekommenderar att planerna presenteras i ORSA-tillsynsrapporten. Väsentliga observerade klimatförändringsrisker och bered­­skapen för dem ska rapporteras i lägesrapporten om solvens och finansiell ställning. Enligt lagförslaget ska hållbarhetsrisker i fortsättningen beaktas även i försäkringsbolagets investeringsstrategi⁷. 

Finansinspektionens observationer om scenarioanalyserna inom försäkringsbranschen

I slutet av sommaren 2025 tog Finansinspektionen del av scenarioanalyser gällande klimat­förändringen i de största finländska försäkringsgruppernas ORSA-processer och deltog i september 2025 i ett referensbedömningsseminarium i Frankfurt avsett för de nationella tillsynsmyndigheterna.   

Då observationerna som gäller klimatförändringen är av vetenskaplig natur och data saknas, rekommenderas att bolagen förlitar sig på standardiserade scenarioantaganden⁸. Användningen av standardiserade scenarioantaganden som grundar sig på vetenskaplig forskning skapar jämförbart material, med hjälp av vilka tillsynsmyndigheten kan bedöma trovärdigheten av de affärsmässiga scenarier som bolagen bygger utifrån dessa.

I internationell jämförelse berättar Finansinspektionens observationer förutom att de finländska försäkringsbolagen i relativt omfattande grad använder standardiserade scenarier också om att det pågår betydande förbättringsprocesser i bolagen. Försäkringsbolagen förlitade sig starkt på NGFS-scenarierna, men även på RCP- och SSP-scenarierna, samt i liten del även på egna under­liggande scenarier.

Problemet i de finländska försäkringsbolagen var egentligen inte teknisk utan konceptuell. Användningen av scenarier uppfattades ofta enbart som stresstest, och arbetet var synbart regleringsstyrt. Väsentligheten bedömdes inte nödvändigtvis separat utan man betraktade de två stresscenarierna i minimikravet direkt som extrema med de NGFS-scenarier som bolaget föredrar. Ur dessa härledde bolagen sedan en ”a posteriori”-väsentlighetsbedömning.

Syftet med scenarioanalysen är emellertid att få bolagen att även begrunda basscenarierna: affärsmodellen, de centralaste klimatkänslighetsfaktorerna, samt att skapa en process i företagsstyrningssystemet, där den utvecklade modellen används för att ta fram scenarier och där slutresultatet närmast bekräftas med scenarioberäkningar.

Då det gäller scenarioanalysernas slutresultat skiljer sig de finländska försäkringsbolagen från övriga europeiska referensbolag genom att närmast betrakta klimatförändringsriskerna som omställningsrisker i anslutning till investeringar. Detta framhäver den tekniska beredskapsgraden som de finländska försäkringsbolagen värdesätter och som med tanke på investeringarnas konceptuella enkelhet och ett längre utvecklat datamaterial är högre än för försäkringsprodukter och fysiska risker. Finansinspektionen rekommenderar således att bolagen i de pågående utvecklingsprojekten i fortsättningen bättre beaktar den standardiserade scenarioanalysen relaterad till fysiska risker.  

I väsentlighetsbedömningen i anslutning till ORSA som mäter klimatkänsligheten rekommen­deras även användning av en scenarioanalys av kilmatförändringsriskerna. I utredningen 2025 obser­verades att det för väsentligheten användes värden som grundade sig på den dubbla väsent­lighetsanalysen i hållbarhetsrapporteringen relaterad till bokslutet. Detta är förståeligt med tanke på den stora arbetsmängden som försäkringsgrupperna lägger ner på boksluts­rapporteringen. Klimatscenarierna i ORSA och särskilt då bedömningens väsentligheter tas fram är det ju bra att begrunda de väsentliga effekterna på samhället. Klimatförändringens systemiska och icke-linjära effekter kan framträda som andra omgångens effekter – minskad tillgång till återförsäkring, avbrytande av affärsverksamheten och störningar i leveranskedjorna samt t.ex. som moralisk risk bland försäkringstagarna eller som ett snedvridet urval. Å ena sidan kan väsentligheten i den dubbla väsentlighetsanalysen fastställas från en helt annan nivå än i den riskbaserade ORSA.

Vad gäller de beräkningar av hållbarhetsrisker som rekommenderas att tas med i ORSA konstateras i förarbetet till lagförslaget att framförande av övergångsplaner för stävjandet av klimatförändringen enligt bokföringslagen inte kan motiveras i samband med hållbarhetsrisk­planerna, eftersom det med hållbarhetsrisk i lagförslaget avses en miljörelaterad, social eller styrningsrelaterad händelse eller omständighet som, om den inträffar, skulle kunna ha en faktisk eller potentiell negativ inverkan på ansvarets eller investeringens värde⁹. Således hör inte de mer rättframma s.k. ”inside-out”-effekterna i den dubbla väsentlighetsanalysen, t.ex. olägen­heterna för företagen av en striktare teckningspolicy eller styrning av produktutveck­lingen av försäkringar till en anpassning till klimatförändringen inte som sådana till de planer som avser att hantera hållbarhetsriskerna. Däremot förutsätter tidigare nämnda lagförslag i anslutning till försäk­ringsbolagets placeringsstrategi förutom beaktande av hållbarhetsriskerna även av hållbarhets­faktorerna, dvs. av placeringarna, varvid den dubbla väsentlighetsanalysen är till nytta.

Finansinspektionens vidare åtgärder

Försäkringsbolagens beslutsfattande behöver såväl styrande proaktiv modellering som reaktiva riskgränser baserade på stresstest samt fastställande av risktagningsviljan i anslutning till affärs­­planen och dess exponering för väsentliga risker. Då de stressade situationerna förverk­ligas ska de finnas genomtänkta åtgärder, vilka ska synas i bedömningen av placeringsstra­tegin. Möjliga åtgärder kan vara till exempel en ändring av placeringsallokeringen enligt stra­tegin, en ökning av återförsäkringen eller ändringar i teckningspolicyn, om utvecklings­åtgär­derna som gäller försäk­ringsprodukter sker alltför långsamt eller allokeras fel.

Då klimatförändringen förutsätter ett strategiskt, vetenskapsbaserat ledarskap i försäkrings­bolaget eftersom data är bristfälliga, förutsätter övervakningen av klimatförändrings- och hållbarhetsrisker ett styrande grepp av Finansinspektionen för att säkerställa administrativa och metodologiska verksamhetsmodeller. Finansinspektionen håller på att utveckla en tillsynsmodell för tillsynen över den nya regleringen som träder i kraft år 2027.

Finansinspektionen kommer som en del av den tematiska bedömningen av ORSA-processen 2026 samt som en separat tematisk bedömning av ändringarna i Solvens II-hållbarhets­regleringen 2026–2027 att utreda försäkringsbolagens beredskap att utforma en väsentlighetsanalys, affärsplan och basscenarier som ska ingå i ORSA och att se över bolagsstyrningens roll i ESG-frågor.

Närmare upplysningar lämnas av                     

Toni Blomster, ledande matematiker, tfn 09 183 5318 eller toni.blomster(at)fiva.fi

¹Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2025/2 om ändring av direktiv 2009/138/EG vad gäller proportionalitet, tillsynskvalitet, rapportering, långsiktiga garantiåtgärder, makrotillsynsverktyg, hållbarhetsrisker samt grupptillsyn och gränsöverskridande tillsyn, och om ändring av direktiven 2002/87/EG och 2013/34/EU
²försäkringsbolagslagens nya 6 kapitlets 12 c paragraf, som grundar sig på artikel 45 a i det reviderade Solvens II-direktivet
³Klimatavtalet från Paris (FördrS 75/2016)
⁴försäkringsbolagslagens nya 6 kapitlets 10 a paragraf, som grundar sig på artikel 44.2 b i det reviderade Solvens II-direktivet
⁵direktivet om hållbarhetsrapportering (EU) 2022/2464 och det reviderade bokslutsdirektivet 2013/34/EU
⁶försäkringsbolagslagens nya 25 kapitlets 1 paragraf
⁷försäkringsbolagslagens nya 6 kapitlets 20 f paragraf, som grundar sig på artikel 132.5 i det reviderade Solvens II-direktivet (2009/138/EC)
⁸De RCP-scenarier som togs fram av den mellanstatliga klimatförändringspanelen (IPCC) som föregick Paris-avtalet och de generaliserade SSP-scenarier som följde på dem från och med 2021, samt även politiska konsekvensbedömningar och finansiella risker och de s.k. NGFS-scenarierna som särskilt tagits fram för finanssektorn av nätverket av centralbanker och tillsynsmyndigheter för miljöanpassning av de finansiella systemet (NGFS).
⁹försäkringsbolagslagens nya 1 kapitlets 3 a paragraf