Tillsynsmeddelande 2.1.2024 – 1/2024

Betydelsen av försäkringsbolagens hantering av ränterisk har ökat

Den snabba och branta uppgång i räntenivån under de senaste två åren har haft en positiv inverkan både på försäkringsbolagens solvens och på det försäkringstekniska resultatet. Europeiska tjänste- och tilläggspensionsmyndighetens (Eiopa) riskfria 10-årsränta steg med nästan tre procentenheter under år 2022. Samtidigt minskade den bästa skattningen av de försäkringstekniska avsättningarna enligt solvensberäkningen med 17 % för skadeförsäkringsbolag och med 14 % för livförsäkringsbolag1.

För både skade- och livförsäkringsbolagen har de stigande räntorna haft en större inverkan på de försäkringstekniska avsättningarna och solvensen än inflationsökningen. I fråga om skadeförsäkringsbolagen begränsar fördelningssystemen inom lagstadgade försäkringar på ett betydande sätt inflationens inverkan på de försäkringstekniska avsättningarna2, medan inflationsökningen återspeglas i livförsäkringsbolagens försäkringstekniska avsättningar framför allt som ökade driftskostnader3.

I den delegerade förordningen om Solvens II4 konstateras om försäkringsbolagens riskhanteringsområden att de ska innehålla och beakta strukturellt bristande matchning mellan tillgångar och skulder, särskilt bristande matchning i fråga om dessa tillgångars och skulders duration. Den tydliga avmattningen i inflationen under den senaste tiden har gjort det allt angelägnare och viktigare att hantera ränterisken i bolagets hela balansräkning.  Det eventuella behovet av snabb och effektiv säkring av denna risk har således ökat.

Finansinspektionen påminner försäkringsbolagen om att de ska kartlägga ränterisken i hela balansräkningen och göra avsättningar för den. Särskild vikt ska läggas vid användbarheten av olika riskreduceringsmetoder också i ett ogynnsamt marknadsläge, framför allt i fråga om den långa ändan av räntekurvan. Därtill ska försäkringsbolagen fästa uppmärksamhet inte bara vid ränterisken i hela balansräkningen utan också vid risker som härrör från en förändring av räntekurvans form.

Närmare upplysningar lämnas av

  • Mikko Sinersalo, ledande specialist, mikko.sinersalo(at)fiva.fi
  • Iiro Marttila, matematiker, iiro.marttila(at)fiva.fi