Tematisk bedömning om de-risking-fenomenet
Finansinspektionen genomförde i mars 2025 en enkät bland inlåningsbanker som är verksamma i Finland för en tematisk bedömning av de-risking-fenomenets1 omfattning i Finland. I enkäten utreddes också hur bankerna beaktar aspekter på finansiell inkludering (financial inclusion) och tillgång till banktjänster i sina tillvägagångssätt och sitt beslutsfattande, när kundförhållanden inleds, tjänster begränsas och kundförhållanden avslutas särskilt på grund av förpliktelser i penningtvättsbestämmelserna.
Enkäten omfattade 10 inlåningsbanker som är verksamma i Finland och den gällde bankernas kundförhållanden med såväl juridiska personer som privatpersoner. Utredningen är en fortsättningen på de två föregående tematiska bedömningarna om de-risking 20222 och 20233.
Viktiga iakttagelser och slutledningar från den tematiska bedömningen samt Finansinspektionens rekommendationer
Enligt svaren på tematiska bedömningen verkar bankerna i huvudsak följa rekommendationerna från Finansinspektionens tidigare tematiska bedömningar i kundförhållandena med såväl juridiska personer som privatpersoner.
Juridiska personer som kunder
En viktig iakttagelse i den tematiska bedömning var att andelen kontoansökningar från juridiska personer som avslås är på väg uppåt. År 2024 avslogs cirka 11 procent av alla kontokundansökningar och i de flesta fallen berodde avslaget på andra orsaker än penningtvättslagstiftningen. Antalet kontokundförhållanden med juridiska personer som avslutas är likaså på väg uppåt, och i hälften av fallen var orsaken förpliktelser enligt penningtvättslagstiftningen.
Finansinspektionen anser att iakttagelserna tyder på ett de-risking-fenomen i anslutning till kunder som är juridiska personer. Å andra sidan berättar de också att bankerna tillämpas olika kriterier när de väljer kunder.
Privatpersoner som kunder
I fråga om kundrelationer med privatpersoner framstod som en viktig iakttagelse att andelen kontoansökningar som avslås fortfarande är liten. Endast cirka 0,8 procent av alla ansökning om kontokundförhållande avslogs 2024. Detta torde förklaras med bankernas lagstadgade skyldighet att tillhandahålla grundläggande banktjänster till privatpersoner. I antalet avslutade kontokundförhållanden med privatpersoner syns en klar uppgång, men av orsakerna till att kundförhållanden avslutats framgår att bland dessa finns konton som avslutats på grund av kunderna inte använt dem, vilket inte nödvändigtvis har negativa konsekvenser för kunderna.
Finansinspektionen anser att det ökade antalet avslutade kundförhållanden och de vanligaste orsakerna till att avsluta kundförhållanden kan innebära att bankernas tillvägagångssätt och anvisningar som penningtvättsförordningen förutsätter har preciserats. I någon mån kan det ökade antalet avslutade kundförhållanden också förklaras med de-risking-fenomenet.
Rekommendationer till bankerna
Dokumentation och statistik i anslutning till inledande och avslutande av kundförhållanden
Det finns fortfarande brister i bankernas statistik och dokumentation i anslutning till inledande och avslutande av kundrelationer, vilket gör det svårt att få en helhetsbild av de-risking-fenomenet. Bristen på statistik försämrar också bankernas möjlighet att få en helhetsbild av den egna risktagningen.
Finansinspektionen rekommenderar att bankerna inför tillvägagångssätt för att föra statistik över förvägrade och avslutade kundförhållanden samt orsakerna till att kundförhållanden vägrats och avslutats. Uppgifter bör insamlas om både privatpersoner som är kunder och juridiska personer som är kunder enligt sammanslutningsform. Av statistiken bör framgå antalet kundförhållanden som förvägrats och avslutats på grund av bestämmelserna om förhindrande av penningtvätt i förhållande till det totala antalet. Vid behov bör det vara möjligt att lämna statistiken till Finansinspektionen.
Behandlingstiderna för kundernas ansökningar om betalkonton
Det finns inga exakta uppgifter att tillgå i bankerna om behandlingstiderna för kundernas ansökningar om betalkonton, eftersom största delen av bankerna inte använder några egentliga uppföljningssystem för behandlingstiderna för betalkontoansökningar. Det finns inga lagstadgade förpliktelser som gäller behandlingstider för betalkontoansökningar eller uppföljning av dem. I lagen har det dock föreskrivits att behandlingstiden för konton för grundläggande banktjänster är 10 bankdagar. Bankernas egen bedömning är att de totala behandlingstiderna för ansökningar om betalkonton i genomsnitt ligger på skälig nivå.
Finansinspektionen anser att det är viktigt att bankerna skulle ha en noggrannare helhetsbild av behandlingstiderna, så att tillgången till banktjänster inom skälig tid kan säkerställas. Finansinspektionen rekommenderar att banker iakttar den behandlingstid på 10 dagar som gäller för betalkonton för grundläggande banktjänster i fråga om alla ansökningar om betalkonton från privatpersoner när ansökan om betalkonto gäller kundens huvudsakliga bankförhållande. Finansinspektionen rekommenderar också att bankerna följer och för statistik över behandlingstiderna för dessa betalkontoansökningar.
Beaktande av finansiell inkludering
Finansinspektionen påminner om att det är viktigt att bankerna bedömer hur deras riskhanteringsåtgärder påverkar kundförhållandena även med avseende på finansiell inkludering (financial inclusion). I tillvägagångssätten för att begränsa och förhindra ett kundförhållande måste även kundens intresse och vad som är skäligt beaktas. Om riskhanteringens konsekvenser inte har bedömts med avseende på finansiell inkludering, har banken svårt att dimensionera sina riskhanteringsåtgärder så att de är skäliga och proportionerliga i förhållande till risken.
Finansinspektionen rekommenderar att konsekvenserna av riskhanteringsåtgärder med avseende på finansiell inkludering bedöms i bolagets riskbedömning av penningtvätt och finansiering av terrorism.
Finansinspektionens fortsatta åtgärder
Finansinspektionen kommer att rikta fortsatt tillsyn till de banker i vilkas tillvägagångssätt man iakttog brister. I tillsynsverksamheten följer Finansinspektionen också om bankernas tillvägagångssätt för kundkännedom är ändamålsenliga och skäliga samt hur ett riskbaserat tillvägagångssätt för kundkännedom genomförs i praktiken.
Närmare upplysningar lämnas av
Sanna Atrila, ledande jurist, sanna.atrila(at)fiva.fi
Bilaga
Rapport över den tematiska bedömningen (på finska)
1Ett fenomen där ett finansinstitut i stället för att hantera riskerna försöker undvika risker i ett kundförhållande genom att antingen avsluta eller begränsa affärsförbindelser med kunder eller rentav hela kundgrupper som bedöms vara förenade med hög risk.
2Temabedömning om obefogade begränsningar av banktjänster för högriskkunder (2022).
3Tematisk bedömning om tillgången till banktjänster för utlänningar som flyttar till Finland (2023).