Makrotillsynsbeslut: Bolånetaket och det kontracykliska buffertkravet för banker hålls oförändrade
Pressmeddelande 30.9.2025
Makrotillsynsbeslut: Bolånetaket och det kontracykliska buffertkravet för banker hålls oförändrade
Finansinspektionens direktion håller kvar bolånetaket på grundnivån 90 %. Lånetaket för lån för första bostad ligger likaså kvar på 95 %. Dessutom beslutade direktionen att hålla det kontracykliska buffertkravet för banker på 0,0 % och godkände att de riskviktsgolv som införts av den norska makrotillsynsmyndigheten ska tillämpas på vissa av de finländska kreditinstitutens norska exponeringar.
Finlands ekonomi växte under 2024, men tillväxten har mattats av under 2025. Den ekonomiska tillväxten i början av året bromsades upp bland annat av den krympande privata konsumtionen, men utvecklingen av investeringarna har vänt upp efter slutet av 2024. Bostadsbyggandet och det övriga byggandet är dock alltjämt svagt och konsumenternas förtroende lågt. Enligt Finlands Banks interimsprognos i september 2025 är den ekonomiska tillväxten i år 0,3 %. Arbetslösheten förutses vara fortsatt hög under åren framöver.
Bolånetaket ligger kvar på den lagstadgade grundnivån
Den successiva återhämtningen på arbetsmarknaden har fortsatt. Handeln med gamla bostäder har sakta tagit fart under det senast gångna året, vilket har ökat bolåneuttagen jämfört med de två föregående åren. Mätt i euro har beloppet av nya lån för investeringsbostäder ökat mer i proportion än beloppet av lån för ägarbostäder. Efterfrågan på bostäder har dock sammantaget varit svagt jämfört med utbudet på marknaden. Detta har huvudsakligen hållit bostadspriserna nere i hela landet och förlängt lågkonjunkturen framför allt för nybyggnationen.
Sårbarheterna kopplade till hushållens skuldsättning har minskat något under den senaste tiden. Den totala hushållsskulden och den utestående bolånevolymen i förhållande till de ökade nominella inkomsterna har krympt sedan 2022. Låntagningen bedöms återhämta sig sakta under åren framöver och skulderna i procent av inkomsterna väntas inte på kort sikt öka nämnvärt från nuvarande nivåer.
- Hushållens skuldsättning har varit fortsatt måttlig. Den höga skuldsättningen är dock förenad med strukturella sårbarheter, vars utveckling vi noggrant följer upp, konstaterar direktionens ordförande Marja Nykänen.
Bolånetaket, dvs. den maximala belåningsgraden för bostadslån, ligger kvar på den lagstadgade grundnivån 90 %. Lånetaket för lån för första bostad ligger likaså kvar på 95 %.
Det kontracykliska buffertkravet för banker oförändrat
Utvecklingen av de viktigaste underliggande riskmåtten för det kontracykliska buffertkravet signalerar inte någon vändning uppåt i den finansiella konjunkturen. Värdet av det primära riskmåttet, dvs. trendavvikelsen avseende den privata sektorns kreditstock och BNP, var −16,9 procentenheter under första kvartalet.
Den totala utlåningen var fortsatt dämpad under första kvartalet 2025 och de utestående lånevolymerna har krympt, med undantag av volymen av bostadsbolagslån. Inte heller de kompletterande riskmåtten tyder på någon ökning av de cykliska stabilitetshoten för den totala utlåningen, varför det inte för närvarande föreligger några förutsättningar för att tillämpa det kontracykliska buffertkravet.
Den norska makrotillsynsmyndigheten Finansdepartementet har beslutat förlänga giltighetstiden för riskviktsgolven för bostads- och affärsfastighetskrediter beviljade av kreditinstitut som tillämpar interna modeller fram till utgången av 2026, så att riskviktsgolvet för bostadslån höjs till 25 % och riskviktsgolvet för affärsfastighetskrediter ligger kvar på 35 %. Finansinspektionens direktion beslutade på sitt sammanträde godkänna att de riskviktsgolv som införts av den norska makrotillsynsmyndigheten tillämpas på finländska kreditinstituts norska exponeringar. Riskviktsgolvet för affärsfastighetskrediter träder i kraft omedelbart och det höjda riskviktsgolvet för bostadslån den 1 januari 2026.
Finansinspektionens direktion gör kvartalsvis en bedömning av riskerna för den finansiella stabiliteten i Finland på kort och lång sikt. Vid behov kan direktionen skärpa eller lätta på de s.k. makrotillsynsverktyg som främjar den finansiella stabiliteten. Direktionen fattar kvartalsvis beslut om storleken av det kontracykliska buffertkravet och den maximala belåningsgraden för bostadslån. Buffertkraven för nationellt systemviktiga kreditinstitut (s.k. O-SII-buffertkrav) ses över minst en gång om året och det s.k. systemriskbuffertkravet minst vartannat år.
Närmare upplysningar lämnas av
ordföranden för Finansinspektionens direktion Marja Nykänen, telefon 09 183 20 07.
Använd denna länk för att öppna bilagorna nedan
- Direktionens beslut om tillämpning av makrotillsynsverktyg (pdf)
- Finansinspektionens direktörs remitterade förslag om tillämpning av makrotillsynsverktyg (pdf, på finska)
- Yttranden om direktörens förslag om tillämpning av makrotillsynsverktyg (pdf, på finska)
- Finlands Bank
- finansministeriet
- social- och hälsovårdsministeriet
Kontakter
- Mediejour, 09 183 50 30