Makrotillsynsbeslut: Bankernas nationella buffertkrav och bolånetaket oförändrade

Pressmeddelande 27.6.2025

Makrotillsynsbeslut: Bankernas nationella buffertkrav och bolånetaket oförändrade


Det nationella systemriskbuffertkravet för banker (1,0 %) och buffertkraven för nationellt systemviktiga kreditinstitut (0,5–2,5 %) är oförändrade och det kontracykliska buffertkravet för banker ligger likaså kvar på noll. Bolånetaket ligger också kvar på grundnivån. Dessa beslut fattade Finansinspektionens direktion på sitt sammanträde den 26 juni 2025. Besluten grundar sig på en analys som inte visade på några sådana faktorer som äventyrar den finansiella stabiliteten och som skulle förutsätta en skärpning av kapitalkraven eller lånetaket.

Den globala ekonomiska tillväxten tog fart 2024, men den amerikanska handelspolitiken och geopolitiska spänningar har i år orsakat stor osäkerhet och kastat en skugga över tillväxtutsikterna för den globala ekonomin och ekonomin i euroområdet. Enligt Finlands Banks prognos i juni väntas Finlands ekonomi sakta återhämta sig från recessionen. BNP-tillväxten förutspås vara 0,5 % under 2025 och 1,5 % under 2026. Nedåtriskerna är dock större än vanligt.

Bolånetaket ligger kvar på grundnivån

Utsikterna för bostadsmarknaden präglas alltjämt av osäkerhet. Bostadshandeln tog fart under andra halvåret 2024 och i januari-maj 2025, men bostadspriserna har fortfarande sjunkit något och bostadsbyggandet är alltjämt obetydligt. Sårbarheterna med hushållens skuldsättning har minskat i någon mån då hushållen varit återhållsamma med att ta nya lån och skulderna har minskat i förhållande till inkomsterna.

Inom bostadsutlåningen syns inte några tecken på en sådan exceptionell ökning av de finansiella stabilitetsriskerna som skulle förutsätta en sänkning av bolånetaket, dvs. den maximala belåningsgraden. Bolånetaket ligger således kvar på grundnivån, dvs. 95 % för lån för första bostad och 90 % för andra nya bostadslån.

Bankernas nationella buffertkrav oförändrade

Att begränsa risker som inverkar negativt på det finansiella systemets stabila funktion eller den reala ekonomin utgör grunden för fastställande av ett systemriskbuffertkrav. De strukturella sårbarheterna i kreditinstitutssektorn i Finland är alltjämt så gott som lika stora som i mars 2023 då beslutet om införande av ett systemriskbuffertkrav på 1,0 % fattades. Detta talar för att systemriskbuffertkravet hålls kvar på nuvarande nivå.

”Det finns alltjämt flera strukturella sårbarheter i kreditinstitutssektorn i Finland. Sårbarheterna framhäver behovet av en tillräcklig kapitalisering av bankerna, vilket systemriskbuffertkravet bidrar till att säkerställa”, konstaterar direktionens ordförande Marja Nykänen.

Finansinspektionen har sett över de buffertkrav för andra systemviktiga kreditinstitut som infördes den 26 juni 2024 på det sätt som lagen föreskriver. Översynen gav inte någon anledning att ändra dessa buffertkrav, varför kraven är oförändrade:

  • Nordea Bank Abp                       2,5 %
  • OP Gruppen                                 1,5 %
  • Kommunfinans Abp                  0,5 %

Den finansiella konjunkturen är fortsatt svar och de viktigaste underliggande riskmåtten för det kontracykliska buffertkravet visar inte någon tydlig vändning. Värdet av det primära riskmåttet, dvs. trendavvikelsen avseende den privata sektorns kreditstock och BNP, sjönk under första kvartalet 2025 från föregående kvartal och var alltjämt tydligt negativt (−16,9 procentenheter). Eftersom inte heller de kompletterande riskmåtten tyder på någon betydande ökning av de hot för den finansiella stabiliteten som hänger samman med den totala utlåningen, beslutade direktionen hålla kvar det kontracykliska buffertkravet på grundnivån (0,0 %).

Norska makrotillsynsmyndigheten (Finansdepartementet) meddelade i september 2024 de finländska myndigheterna och myndigheterna i de övriga EES-länderna om att den har uppdaterat sitt beslut om införande av ett systemriskbuffertkrav för banker och bad om godkännande av kravet för tillämpning på banker registrerade i ett EES-land och verksamma i Norge. Finansinspektionen godkände på sitt sammanträde att kravet tillämpas till fullt belopp (4,5 %) på finländska banker efter att ha tagit del av de nya motiveringarna. Kravet träder i kraft den 1 oktober 2025.

Finansinspektionens direktion gör kvartalsvis en bedömning av riskerna för den finansiella stabiliteten i Finland på kort och lång sikt. Vid behov kan direktionen skärpa eller lätta på de s.k. makrotillsynsverktyg som främjar den finansiella stabiliteten. Direktionen fattar kvartalsvis beslut om storleken av det kontracykliska buffertkravet och den maximala belåningsgraden för bostadslån. Buffertkraven för nationellt systemviktiga kreditinstitut (s.k.O-SII-buffertkrav) ses över minst en gång om året och det s.k. systemriskbuffertkravet minst vartannat år.

Närmare upplysningar lämnas av


ordföranden för Finansinspektionens direktion Marja Nykänen, telefon 09 183 20 07

Använd denna länk för att öppna bilagorna nedan

  • Direktionens beslut om tillämpning av makrotillsynsverktyg (pdf)
  • Direktionens beslut om systemriskbuffertkrav samt om buffertkrav som gäller andra systemviktiga kreditinstitut (pdf)
    • Promemoria: Grunderna för ställande av systemriskbuffertkrav, indikatorvärden för grunderna samt de uppgifter som ska lämnas om beslutet
    • Principerna för identifiering av nationellt systemviktiga kreditinstitut (O-SII) och för ställande av buffertkrav
  • Direktionens beslut om tillämpning av Norges systemriskbuffertkrav (pdf)
  • Finansinspektionens direktörs remitterade förslag om tillämpning av makrotillsynsverktyg (pdf, på finska)
  • Finansinspektionens direktörs remitterade förslag om ställande av ett systemriskbuffertkrav, om buffertkrav för andra nationellt systemviktiga kreditinstitut samt om godkännande av Norges systemriskbuffertkrav (pdf, på finska)
  • Yttranden om direktörens förslag om tillämpning av makrotillsynsverktyg (pdf, på finska)
    • Finlands Bank
    • finansministeriet
    • social- och hälsovårdsministeriet
  • Yttranden om direktörens förslag om ställande av ett systemriskbuffertkrav, om buffertkrav för nationellt systemviktiga kreditinstitut samt om godkännande av Norges systemriskbuffertkrav (pdf, på finska)
    • Finlands Bank
    • finansministeriet
    • social- och hälsovårdsministeriet
  • Makrotillsynsrapport 1/2025 (på finska)

Kontakter

  • Mediejour, 09 183 50 30