Den finansiella sektorn i Finland är kapitalstark – många osäkerhetsfaktorer i omvärlden kvarstår
Trots förväntningarna har Finlands ekonomi inte tagit fart, fastän bland annat näringslivets förtroende har fortsatt att stiga. Utöver apatin i ekonomin hotas den finansiella sektorns omvärld av de svaga offentliga finanserna, geopolitiska risker och oron kring värdepappersprisernas hållbarhet. Kapitaltäckningen i banksektorn i Finland var dock fortsatt stark under tredje kvartalet, fastän nedgången i räntenettot ledde till en resultatförsämring. Också arbetspensions- och försäkringssektorerna var fortsatt kapitalstarka tack vare ökade placeringsintäkter, då marknadssentimentet trots riskerna var huvudsakligen fortsatt positivt.Finlands ekonomi sjönk in i en recession under tredje kvartalet 2025, fastän näringslivets förtroende har stigit och privata investeringar, exporten och industrins orderingång har ökat. Hushållens förtroende har likaså stigit jämfört med året förut, fastän arbetslösheten fortsätter att tynga sentimentet. Konsumenternas förväntningar på sin egen ekonomi om ett år steg dock samtidigt över det långsiktiga genomsnittet i november. Hushållens avsikter att ta lån ligger likaså kring genomsnittet, medan köpavsikterna i fråga om kapitalvaror och bostäder har varit fortsatt låga.
Den finansiella sektorn är fortfarande kapitalstark trots osäkerheterna. I förteckningen över omvärldsriskerna upptas alltjämt geo- och handelspolitiska risker och oro över staternas skuldsättning. Vidare har misstankar om de amerikanska techbolagens värderingsnivåer orsakat fluktuationer i börskurserna.
”Osäkerheten i den finansiella sektorns omvärld framhäver behovet av en stark kapitaltäckning, solvens och riskhantering. De finländska aktörerna inom sektorn måste också framöver sörja för att dessa grundpelare förblir starka”, konstaterar Finansinspektionens direktör Tero Kurenmaa.
Fortsatt stark kapitaltäckning i banksektorn – nedgången i räntenettot fick resultatet att minska i förhållande till jämförelseåret
Kapitaltäckningen i banksektorn i Finland steg under tredje kvartalet nästan tillbaka till den nivå som rådde vid slutet av 2024. Kapitaltäckningsrelationerna var fortsatt starka och låg över genomsnittet för europeiska banker. Vid slutet av september 2025 låg kärnprimärkapitalrelationen för banksektorn på 18,2 % (12/2024: 18,2 %) och den totala kapitalrelationen på 21,9 % (12/2024: 22,1 %). Till ökningen av den sammanlagda kapitalbasen under tredje kvartalet 2025 bidrog utöver balanserade vinstmedel också emissioner av instrument som räknas till kapitalbasen. Lönsamheten i banksektorn var fortsatt god. Nedgången i räntenettot till följd av sjunkande räntor ledde som väntat till ett lägre rörelseresultat i förhållande till jämförelseåret. Resultatförsämringen på grund av det minskade räntenettot uppvägdes emellertid av den gynnsamma nedskrivningsutvecklingen inom banksektorn.
Banksektorns oreglerade fordringar var alltjämt låga och bland de lägsta i Europa. Under tredje kvartalet kunde en förbättrad kreditkvalitet skönjas inom flera kreditsegment. Kreditriskutvecklingen för hushålls- och företagslån beviljade av banker verksamma i Finland varierade dock fortfarande betydligt mellan utlåningssegment, sektorer och banker.
Likviditets- och solvensläget i banksektorn var alltjämt stabilt. Bankernas kostnader för inlåning och marknadsupplåning fortsatte att minska.
Starkare solvens för arbetspensionsanstalterna
Solvensnivån för arbetspensionssektorn stärktes under tredje kvartalet 2025 och låg på 129,9 % vid slutet av kvartalet (12/2024:129,3 %). Solvenskapitalet för sektorn ökade med 2,1 miljarder euro. Solvensgränsen ökade snabbare än solvenskapitalet under kvartalet, men solvensställningen låg kvar på samma nivå som under föregående kvartal (1,6). Ökningen av solvensgränsen återspeglar ökade aktie- och valutarisker.
Avkastningen på arbetspensionssektorns placeringar uppgick till totalt 4,7 % under januari–september. Aktier gav den bästa avkastningen (6,0 %), medan avkastningen på räntebärande värdepapper var 3,6 %. Arbetspensionssektorns riskhanteringsförmåga mot en sänkning av aktiepriserna låg fortfarande kvar på en rimlig nivå, fastän den minskade något under kvartalet.
Stark solvens i liv- och skadeförsäkringssektorn
Livförsäkringssektorns solvens var fortsatt god och låg på 222 % (12/2024: 222 %), då både kapitalbasen och solvenskravet ökade något. Premieinkomsten visade en positiv utveckling och ökade med 17 % i genomsnitt, men variationerna mellan bolagen var stora. Premieinkomsten ökade mest för kapitaliseringsavtal och gruppensionsförsäkringar.
Avkastningen på placeringar (exklusive de tillgångar som utgör täckning för fondförsäkringar) var medioker och utgjorde 2,3 % för hela livförsäkringssektorn.
Skadeförsäkringssektorns solvens var fortsatt stark och låg på 251 % (12/2024: 254 %) då kapitalbasen ökade något mer än solvenskravet. Kapitalbasen för sektorn uppgick till drygt 9 miljarder euro vid slutet av tredje kvartalet 2025.
Premieinkomsten ökade 4,6 % jämfört med motsvarande tidpunkt året förut, och ökningen var störst inom sjukvårdsförsäkringen. Totalkostnadsprocenten förbättrades och sjönk till 97,8 %. Avkastningen på placeringarna steg under tredje kvartalet till 3,2 % (6/2025: 1,3 %).
Närmare upplysningar lämnas av
avdelningschef Samu Kurri, digitalisering och analys. Alla intervjuförfrågningar riktas till Kommunikationens mediejour, telefon 09 183 50 30, vardagar kl. 9–16.