Ingen betydande förändring i pensionsanstalternas relativa kostnader för placeringsverksamheten – andelen externt förvaltade placeringar har ökat

Enligt Finansinspektionens utredning har pensionsanstalternas totala kostnader för placeringsverksamheten i förhållande till det investerade kapitalet stigit något sedan 2020. Förändringen av totalkostnadsprocenten beror på en ändring i viktningen av tillgångsklasserna, en ökning av andelen fondplaceringar, en förändring av kostnaderna för enskilda tillgångsklasser samt på en liten ökning i de avkastningsbaserade provisionerna. Enligt utredningen har användningen av externt förvaltade placeringar ökat.

Utredningen gällde kostnaderna för placeringsverksamheten år 2024 i privata och offentliga pensionsanstalter som bedriver arbetspensionsförsäkring¹. I utredningen undersöktes bland annat de direkta kostnaderna per tillgångsklass, hur fondavgifterna och andra motsvarande kostnader för externt förvaltade placeringar inverkade på nettointäkterna av placeringarna och utfallen jämfördes med tidigare enkäter (2020, 2017). I den här utredningen begärdes uppgifter separat om både aktivt och passivt förvaltade placeringar².

Enligt utredningen har användningen av externt förvaltade placeringar ökat, vilket i huvudsak beror på en ökning av andelen kapitalplaceringar. Även inom ränte- och fastighetsplaceringar har den relativa andelen placeringar som förvaltas externt ökat.

De centrala observationerna i utredningen var:

• Totalkostnaderna av placeringsverksamheten i förhållande till det investerade kapitalet har ökat något jämfört med år 2020 (1,0 %, 2020: 0,9 %).
• I de stora pensionsanstalterna³ var kostnaderna för placeringsverksamheten (1,0 %) något lägre än i de små pensionsanstalterna (1,1 %). I de stora anstalterna utgörs en större del av kostnaderna av avkastningsbaserade provisioner än i de små anstalterna.
• Den ökade andelen kapitalplaceringar med en hög kostnadsstruktur i placeringsallokeringen höjde både andelen utlagd verksamhe^t4 (år 2024: 59,5 %, 2020: 56,5 %) och totalkostnaderna. Å andra sidan minskade kostnadsökningen då de fortlöpande kostnaderna för kapitalplaceringar fortsatte att minska (2024: 1,5 %; 2020: 1,7 % och 2017: 2,1 %). 
• Av pensionsanstalternas totala placeringskostnader står kapitalplaceringar och placeringar i hedgefonder för 74 %. Intäkterna av kapitalplaceringar och placeringar i hedgefonder efter avdrag för kostnader var höga oberoende av den höga kostnadsstrukturen.
• Av pensionsanstalternas placeringar förvaltades 89 % aktivt och 11 % passivt. Största delen av de passivt förvaltade placeringarna är aktieplaceringar.
• Största delen av totalkostnaderna för placeringsverksamheten (94 %) uppstår av aktivt förvaltade externa placeringar. Av kostnaderna står internt aktivt förvaltade placeringar för 5 % och de passiva kostnaderna för 1 %.
• Uppföljningen av kostnaderna för placeringsverksamheten utan indirekta placeringskostnader ger inte en korrekt bild av kostnaderna för placeringsverksamheten. En del av anstalterna följer inte internt upp utvecklingen av indirekta kostnader. Alla pensionsanstalter beaktar emellertid kostnaderna för placeringarna i samband med beredningen av placeringsbesluten.

Då andelen externt förvaltade tjänster ökar uppmanar Finansinspektionen pensionsanstalterna att fästa uppmärksamhet vid att de trots utläggningen har tillräcklig kunskap och personal för att säkerställa ett oberoende placeringsbeslut.

Om kostnaderna för placeringsverksamheten inte omfattande följs upp, ökar risken för att anstalten inte fäster tillräcklig vikt vid hanteringen av kostnaderna för placeringsverksamheten och kostnadsnivån. Kostnadshanteringen framhävs särskilt vid långsiktiga placeringar och är viktig med tanke på hela pensionssystemet. Finansinspektionen rekommenderar att pensionsanstalterna följer upp kostnaderna för placeringsverksamheten på totalnivå för att identifiera den korrekta kostnadsnivån och för att säkerställa en tillräcklig kostnadshantering.

Den föregående tematiska bedömningen gjordes 2020 och den genomförs med några års intervall.  

Närmare upplysningar lämnas av

Mika Arala, ledande expert, tfn 09 183 5543 eller mika.arala(at)fiva.fi

Bilaga

Tematisk bedömning av pensionsanstalternas kostnader för placeringsverksamheten 2024 (på finska)

• ¹Arbetspensionsbolagen, pensionsstiftelser och -kassor som bedriver lagstadgad arbetspensionsförsäkring, Sjömanspensionskassan, Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt, Statens pensionsfond, Kyrkans pensionsfond och Keva.
• ²I utredningen har placeringstillgångarna indelats i en aktiv och passiv del enligt placeringsstilen. En passiv placeringsstil innebär placering i en portfölj som följer marknadsindex. Passiva placeringar kan vara externt förvaltade indexfonder eller ETF-placeringar som följer index eller en internt förvaltad portfölj som är placerad enligt ett på förhand fastställt marknadsindex. I utredningen är alla övriga placeringar aktiva placeringar.
• ³Med stora anstalter avses i denna utredning de pensionsanstalter som har ett investerat kapital på över 10 miljarder euro (Elo, Ilmarinen, Keva, Varma, Statens pensionsfond).
• ⁴Med andel som förvaltas externt avses i den här utredningen andelen placeringar, dvs. placeringar av fondtyp, som förvaltas externt i förhållande till de förvaltade placeringstillgångarna.