De europeiska och inhemska stresstesterna är klara: bankerna har god motståndskraft också mot omvärldsförändringar som följer av geopolitiska spänningar
Europeiska bankmyndigheten (EBA) har publicerat resultaten av de EU-omfattande stresstesterna och Finansinspektionen stresstestresultaten för de banker som står under dess direkta tillsyn. Enligt resultaten är banksektorn i Finland väl rustad mot en kraftig nedgång i omvärlden. I utgångsläget var bankernas resultatförmåga historiskt stark när stresstesterna inleddes, vilket innebar en lägre grad av stress i jämförelse med tidigare tester. Det svaga makroekonomiska stresstestscenariot var denna gång särskilt aktuellt då det också tog hänsyn till den skärpta handelspolitiken till följd av de amerikanska tullarna.Stresstesterna av de finländska bankerna utfördes av Europeiska bankmyndigheten (EBA), Europeiska centralbanken (ECB) och Finansinspektionen. De omfattar åren 2025–2027 och består av ett basscenario och ett svagt makroekonomiskt scenario.
Av de finländska banker som omfattas av ECB:s direkta tillsyn deltog OP Gruppen och Nordea i stresstestet. I det svaga makroekonomiska scenariot sjunker Nordeas kärnprimärkapitalrelation (CET 1) med 2,9 procentenheter och OP Gruppens med 5,0 procentenheter. Motsvarande siffror i stresstesterna 2023 var 3,3 procentenheter för Nordea och 5,5 procentenheter för OP Gruppen.
Samtidigt med EBA:s stresstester utförde ECB ett eget stresstest av de banker under sin direkta tillsyn som inte omfattades av EBA:s stresstest. I detta stresstest deltog finländska Kommunfinans. EBA har gett ut noggrannare uppgifter om stresstestresultaten för Nordea och OP Gruppen, medan ECB har publicerat vissa nyckeltal för Kommunfinans.
De mindre finländska bankernas kapitalbuffertar på förhållandevis god nivå
Alisa Bank, Aktia, Oma Sparbank, POP Bankgruppen, S-Banken, Finlands Hypoteksförening, Sparbanksgruppen och Ålandsbanken i Finland omfattas på grund av sin mindre storlek av Finansinspektionens direkta tillsyn. Finansinspektionen utförde stresstestet av dessa banker enligt samma scenarier som EBA och ECB använde i sina stresstester.
Av resultaten framgår att kapitaltäckningen i de mindre finländska bankerna var i genomsnitt god också i det svaga makroekonomiska scenariot. Den genomsnittliga kärnprimärkapitalrelationen (CET 1) sjönk i det svaga scenariot med 3,6, mot 3,8 procentenheter i stresstesterna 2023. Det finns dock stora skillnader mellan bankerna.
Det svaga makroekonomiska scenariot fokuserar på eventuella konsekvenser av de geopolitiska spänningarna
I det svaga stresstestscenariot ökar de geopolitiska spänningarna. Världshandeln, leveranskedjorna och förtroendet drabbas av betydande och långvariga störningar, och dessutom stiger energi- och råvarupriserna. Dessa faktorer försvagar i sin tur kraftigt den privata konsumtionen och investeringarna i såväl Finland som globalt och leder till en global ekonomisk recession. I det svaga scenariot sjunker Finlands BNP med sammanlagt 7,4 % under 2025–2027. Vid slutet av perioden är arbetslösheten i sin tur 7,9 procentenheter högre än vid utgångsläget. Inflationen beräknas också stiga till 3,6 % under 2025 och därefter sjunka till 2,3 % under 2026 och 1,9 % under 2027.
Syftet med årets stresstestövning är att analysera den europeiska banksektorns motståndskraft mot kriser i ett läge där den ekonomiska tillväxten blir betydligt svagare. Risken för en sådan avmattning i ekonomin har ökat betydligt i den rådande osäkra och föränderliga geopolitiska omvärlden.
I stresstesterna bedömer bankerna var för sig effekterna i enlighet med gemensamma instruktioner och en gemensam metodologi på basis av uppgifterna vid slutet av 2024. Tillsynsmyndigheterna utnyttjar stresstestresultaten i tillsynsprocessen för att säkerställa att kapitalbasen hos företagen under tillsyn räcker till för att täcka väsentliga risker.
Se också
- EBA:s pressmeddelande
- ECB:s pressmeddelande
- Svagt makroekonomiskt scenario 2025–2027, 8 mindre banker (LSI-banker) (pdf)
Kontaktinformation
Närmare upplysningar lämnas av biträdande direktör Jyri Helenius. Alla intervjuförfrågningar riktas till Kommunikationens mediejour, telefon 09 183 50 30, vardagar kl. 9–16.