Bedrägerier
Ifall du misstänker att du har blivit lurad, ska du genast kontakta din bank för att ta reda på om du ännu kan annullera en obehörig betalningstransaktion. Det är viktigt att du också ber banken att omedelbart stänga betalningsinstrumentet, om du misstänker att det har råkat i orätta händer. Ta genast kontakt med din bank ifall du misstänker att uppgifter om dina bankkoder eller ditt betalkort har råkat i orätta händer. (Läs mer nertill under rubriken ”Vad ska jag göra om jag misstänker att jag har blivit lurad?”)
När du använder finansiella tjänster, finns det alltid en risk för missbruk. Det är viktigt att du är medveten om risken för bedrägerier och att du är vaksam när du kontaktas per telefon, e-post eller sociala medier. Bankerna, polisen och andra myndigheter ber aldrig kunden uppge betalkortens uppgifter eller bankkoder per telefon, textmeddelande eller e-post.
Det finns bedrägerier av olika slag. Det vanligaste bedrägeriet går ut på att bedragaren fiskar uppgifter, exempelvis bankkoder. Andra vanliga bedrägerier gäller exempelvis investeringar, dokument eller kärlekssvindel. Nya bedrägerier utvecklas ständigt.
På vår webbplats kan du kontrollera tjänsteleverantörens licens eller om denne är upptagen på Finansinspektionens varningslistor. Licenser och varningar hittar du på Finansinspektionens webbplats under rubriken Register.
Kännetecken på bedrägeri
- Om någonting låter för bra för att vara sant, är det sällan sant.
- En okänd instans eller tjänsteleverantör tar överraskande kontakt. Ibland kan bedragaren också utge sig vara en representant för en bekant tjänsteleverantör.
- Kunden ombeds reagera snabbt på kontakten, och ett eventuellt erbjudande är i kraft endast en kort tid. Beslutet ska fattas genast, annars upphör erbjudandet att gälla.
- Kontakten eller erbjudandet riktas endast till en liten grupp eller endast till dig.
- Kontaktmeddelandet kan vara slarvigt utformat och otydligt eller skrivet på dålig svenska. Numera kan emellertid bedrägerier också vara skickligt gjorda, och man ser inte nödvändigtvis genast att det är en svindel.
- Ett investeringserbjudande ges av en person eller ett företaget som saknar licens.
- Det erbjudna placeringsobjektet är komplicerat eller svårbegripligt.
Ansvar också hos banktjänstanvändarna
Bankerna är ansvariga för säkerheten i de tjänster som de tillhandahåller på nätet, men Finansinspektionen påminner konsumenterna om deras eget ansvar och om den säkerhetspraxis som det är skäl att hålla i minnet vid nät- och mobilbetalningar.
Då man sköter ärenden på nätet lönar det sig att vara sunt misstänksam och att komma ihåg att banker eller myndigheter aldrig frågar efter bankkoder eller betalkortsuppgifter per telefon, e-post eller per sms. Det lönar sig att vara uppmärksam på vilka länkar man klickar på. Logga aldrig in med bankkoderna via länkar som finns i meddelanden. Även meddelandelänkar som ser autentiska ut kan leda till falska webbplatser och till att nätbankskoderna hamnar i kriminellas händer.
Risken för att nätbankskoderna hamnar i fel händer kan minskas genom att använda till exempel andra identifieringsverktyg för stark autentisering, såsom mobil- eller medborgarcertifikat, vid inloggning i myndigheternas tjänster.
Inom EU-området utvecklas för närvarande en så kallad digital identitetsplånbok som fungerar i mobiltelefonen. Den kan i fortsättningen användas för att digitalt verifiera kundens identitet vid inloggning i både offentliga och privata webbtjänster överallt inom EU.
Finansinspektionen har ingen roll i enskilda bedrägerisituationer
Finansinspektionen behandlar eller avgör inte ansvarsfrågor mellan kunden och banken när det gäller skada i enskilda fall av bedrägeri. Vi uppmanar kunden att i första hand ta kontakt med sin bank och vid behov lämna en skriftlig reklamation i ärendet.
Du kan emellertid skicka oss en anmälan om problemen du har upplevt, ifall det gäller en aktör som står under Finansinspektionens tillsyn och misstanken föreligger att bolaget inte följer god affärspraxis i sin verksamhet. Vi kan, inom ramen för tillsynsverksamheten, ta upp ärenden som kommit fram genom konsumentkontakter, om vi anser att det är befogat.
Vi övervakar även allmänt att banker och andra aktörer som står under vår tillsyn uppfyller säkerhetskraven för digitala banktjänster och betalningar.
Avsnittet ”Problem med tjänsteleverantören” ger detaljerade instruktioner om hur du ska göra om du har problem med en tjänsteleverantör som står under vår tillsyn.
Vad ska jag göra om jag misstänker att jag har blivit lurad?
Kontakta omedelbart spärrservicen och din bank, om du misstänker att du har gett dina nätbankkoder eller kortuppgifter åt någon obehörig, om du upptäcker tvivelaktiga betalningstransaktioner på ditt konto eller om du misstänker att du har lurats att göra betalningar. På detta sätt undviker du ytterligare skada och kan eventuellt spärra betalningarna.
Skicka vid behov en skriftlig reklamation till din bank. Du har rätt att på begäran få ett skriftligt svar på din reklamation inom en rimlig tid.
Ifall du märker att du har blivit lurad, finns det skäl att göra brottsanmälan hos polisen. När polisen informeras om bedrägerier, underlättas också det brottsbekämpande arbetet.
Det händer ofta att bedrägeriets offer kontaktas kort efter att bedrägeriet har uppdagats och lovas hjälp med att återfå de förlorade medlen. Kontakten kan exempelvis bestå av ett telefonsamtal, ett e-postmeddelande eller ett brev. Personen som tar kontakt kan utge sig representera en myndighet, bank eller advokatbyrå. Vanligen förutsätter hjälpen som erbjuds att offret ger en förskottsbetalning eller identifierar sig med bankkoder, vilket kan leda till ett nytt bedrägeri eller förlusten av ytterligare pengar.
Typiska bedrägerier
All obehörig anskaffning av ekonomiskt användbar information betraktas som uppgiftsfiske. Brottslingar kan exempelvis försöka skaffa nätbankkoder, kreditkortsnummer, lösenord och andra person- och kontouppgifter. Uppgiftsfiske är en typisk form av bedrägeri, och man använder även den engelskspråkiga termen phishing.
Uppgiftsfisket sker i regel per e-post, med textmeddelanden, telefonsamtal eller via sociala medier. Banker och andra leverantörer av finansiella tjänster samt myndigheter och andra behöriga instanser begär inte sådana uppgifter per telefon eller e-post.
Skydda dina uppgifter på följande sätt:
- Ge inte dina person- eller bankuppgifter i telefon, per e-post eller genom kanaler på sociala medier.
- Komplettera eller bekräfta inte dina personuppgifter om du inte litar på den som frågar.
- Klicka inte på länkar du får i textmeddelanden, per e-post eller i sociala medier. Ring inte telefonnummer som ges under tvivelaktiga omständigheter.
- Använd inte dina bankkoder och skriv dig inte in i nätbanken på en annan persons uppmaning.
- Mata inte in dina nätbankskoder eller logga in i din nätbank med en länk du fått genom en tvivelaktig kontakt.
- Se till att du alltid loggar in i nätbanken via din egen banks webbplats. Använd inte en browser (sökmotor) för att hitta din banks nätbank.
- Låt inte någon koppla upp en fjärranslutning till din enhet, om det inte är någon du helt litar på.
Ett investeringsbedrägeri kan bestå av ett attraktivt investeringserbjudande vars objekt exempelvis kan vara en valuta (forex trading), kryptovaluta eller ett derivat (exempelvis optioner) och som ger löfte om en bättre avkastning än genomsnittet. Intressanta investeringsobjekt och erbjudanden sprids bl.a. via internet och sociala medier.
Efter att man har gjort sin investering kan tjänsteleverantören visa en lovande avkastningskurva och locka en att investera ännu mera. Ofta uppstår problemen när man vill sälja investeringen och lösa in sina pengar. Tjänsteleverantören kanske försvinner och slutar svara på kontaktförsöken. Alternativt kan placeraren avkrävas överraskande betalningar eller någon annan prestation innan pengarna kan återbetalas. Placeraren bör förhålla sig försiktigt till överraskande krav på betalning. Sluta genast överföra pengar till tjänsteleverantören, om du misstänker att du blivit lurad.
Innan du fattar investeringsbeslutet finns det skäl att bedöma varför just den här tjänsteleverantören kan erbjuda en bättre avkastning på investeringsobjektet än etablerade och bekanta tjänsteleverantörer. Det lönar sig också att begrunda om du förstår vad investeringsobjektet handlar om. Tidigare kunders beröm i sociala medier och/eller på bolagets webbplats bör bedömas kritiskt – sannolikt är de påhittade. Skaffa omfattande information om bolaget ur olika källor.
Kontrollera tjänsteleverantörens licens
Investeringstjänster får i Finland tillhandahållas av bolag med licens från Finansinspektionen och auktoriserade bolag i andra EES-länder som anmält att de tillhandahåller tjänster i Finland.
Innan du fattar ett investeringsbeslut, lönar det sig alltid att kontrollera på Finansinspektionens webbplats att tjänsteleverantören har licens att verka i Finland eller att bolaget har anmält att det tillhandahåller tjänster i Finland. Det finns därtill skäl att kontrollera varningslistorna på Finansinspektionens webbplats. Tjänsteleverantörer med licens och varningslistorna hittar du på Finansinspektionens webbplats under rubriken Register, https://www.finanssivalvonta.fi/sv/register/.
Om möjligt, bör du även se till att bolagets webbplats inte är en klonad kopia av ett pålitligt bolags webbplats. Följande tips kan hjälpa:
- Klicka inte på länkar du fått i sociala medier eller per e-post utan gå till tjänsteleverantörens webbplats genom en licensierad tjänsteleverantörs webbadress.
- Jämför de kontaktuppgifter du fått med kontaktuppgifterna som ges i officiella källor. Du kommer långt med sökmotorer på internet, dvs. genom att ”googla”.
- Kontrollera om Finansinspektionens varningslista varnar om det aktuella bolagets falska webbplats dvs. klon.
Följande kännetecken kan tyda på investeringsbedrägerier:
- Tjänsteleverantören saknar licens eller uppvisar ett förfalskat intyg på licens.
- Investeringen låter för bra för att vara sann.
- Investeringserbjudandet kommer genom en överraskande kontakt, ofta från utlandet och en okänd instans.
- Kontakten skyndar på investeringsbeslutet och pressar på dig.
- Investeringserbjudandet är hemlighetsfullt och exklusivt ”endast för dig”, ”begränsat erbjudande”.
- Placeraren uppmanas under olika förevändningar att betala mera.
- Webbplatsen har ingen persons kontaktuppgifter.
- Webbplatsens språkmeny ger Google translates språkmeny, dvs. webbsidorna är i praktiken tillgängliga på alla tänkbara språk.
- Investeringsobjektet är komplicerat eller svårbegripligt.
Med dokumentbedrägerier avses traditionella former av svindlarbrev där offret, exempelvis via e-post eller sociala medier, får ett brev eller meddelande med officiellt utseende. Ofta är det en begäran om hjälp med att överföra ett arv eller andra medel från ett land till ett annat.
Brevets avsändare ber mottagaren ta kontakt och utlovar en betydande belöning för besväret. Innan pengarna kan överföras ombeds mottagaren ofta lämna uppgifter om sig själv. Ofta begär avsändaren att en bestämd summa skickas till honom som ett slags garanti för att den slutliga överföringen av medlen ska kunna genomföras. En sådan summa kan begäras till exempel för att få ett påstått ursprungsintyg på pengarna, för valutaväxling, repatriering av kapital, advokatarvoden eller centralbankscertifikat.
Du kan hitta andra myndigheters information om bedrägerier till exempel på följande adresser:
- Cybersäkerhetscentret
- Polisen, cyberbrottslighet
- Polisen, bedrägeribrott
- Konkurrens- och konsumentverket
Se EBA:s tipslista om säkerhet avseende surfande och handel i webben och på mobilen.