Att sköta ärenden för ett dödsbo
Vad är ett dödsbo?
När en person avlider överförs den avlidnes rättigheter och skyldigheter till ett dödsbo.
Vem bestämmer om ett dödsbos ärenden?
Delägarna i dödsboet bestämmer gemensamt om dödsboets ärenden.
Vilka är delägare i ett dödsbo?
- lagliga arvingar, dvs. barn eller deras avkomlingar
- änkling eller änka, om makarna hade giftorätt i varandras egendom (änklingen eller änkan är delägare i dödsboet ända tills makarnas egendom har avvittrats)
- universella testamentstagare, dvs. personer som den avlidne har testamenterat hela eller delar av sin egendom till.
Vilka rättigheter har en delägare i ett dödsbo utan fullmakt av de övriga delägarna?
Vid dödsbons bankärenden skyddas både den avlidnes och delägarnas intressen. En delägare i ett dödsbo har rätt att ensam, utan fullmakt av de övriga delägarna:
- för bouppteckningen få saldointyg över den avlidnes tillgångar, lån och ansvar på dödsdagen,
- få övrig information om läget av den avlidnes bankaffärer på dödsdagen och därefter,
- till banken lämna in räkningar som gäller begravningen eller andra räkningar som har tydligt samband med dödsfallet eller el-, telefon- och bolagsvederlagsräkningar som hörde till den avlidne för betalning från den avlidnes konto, och
- göra en förteckning över innehållet i den avlidnes bankfack tillsammans med två av bankens tjänstemän. För detta ändamål räcker det med ett ämbetsbevis som visar att personen är delägare i dödsboet.
Till vad förutsätts samtycke av samtliga delägare i dödsboet?
Samtycke av samtliga delägare i dödsboet förutsätts när
- kontanter lyfts från den avlidnes konto
- den avlidnes bankfack töms
- den avlidnes värdepapper säljs eller
- information bes om den avlidnes bankaffärer under hans eller hennes livstid.
Vem kan förvalta dödsboet?
Delägarna kan ge en av delägarna eller någon annan fullmakt att företräda dödsboet. Ett annat alternativ är att dödsboet förvaltas av en boutredningsman som utsetts av domstol.
Vad är testamentsexekutor?
En arvlåtare kan i sitt testamente som testamentsexekutor förordna en person som, om inget annat framgår av testamentet, har nästan samma befogenheter som en boutredningsman.
Vem har dispositionsrätt till den avlidnes konton?
När banken får veta om ett dödsfall, annulleras vanligen dispositionsrätterna till den avlidnes konton. Det ligger i delägarnas intresse att meddela banken om dödsfallet utan dröjsmål så att ingen kan använda den avlidnes konton med stöd av sin dispositionsrätt.
Delägarna i ett oskiftat dödsbo förvaltar boets egendom tillsammans. Innan dödsboet har skiftats eller delägarna sinsemellan kommer överens om ett annat förfarande kan den avlidnes tillgångar användas endast av delägarna tillsammans.
För betalning av kostnader för skötseln, förvaltningen och utredningen av dödsboet behövs dock inte samtycke av alla delägare, eftersom sådana betalningar betalas till förmån för dödsboet.
Hur går man till väga om den avlidnes konto har samägts?
Om ett konto är samägt och den ena kontoinnehavaren avlider, träder dödsboet in som kontoinnehavare i den avlidnes ställe. Om bägge kontoinnehavarna har haft rätt att självständigt disponera över kontona, har både dödsboet och den efterlevande kontoinnehavaren rätt att på egen hand använda kontot efter dödsfallet. Om den avlidne och den efterlevande kontoinnehavaren bara har haft dispositionsrätt till kontona tillsammans, har dödsboet och den efterlevande kontoinnehavaren bara rätt att använda kontona tillsammans efter dödsfallet.
Vem har rätt att få information om den avlidnes bankaffärer under hans eller hennes livstid?
Banksekretessbestämmelserna skyddar bankkundernas integritet. Uppgifter om den avlidnes bankaffärer fram till dödsdagen omfattas också av detta skydd. Uppgifter om kontotransaktioner, betalningstrafiken, kapitalförvaltningstjänster och skuldförbindelser är exempel på uppgifter som faller under banksekretessen.
En delägare i dödsboet har rätt att ensam få information om den avlidnes bankärenden från och med dödsdagen. Bara alla dödsbodelägare tillsammans har rätt att få information om banktransaktioner före dödsdagen.
Om delägarna är oense om huruvida banken ska lämna information om den avlidnes bankaffärer under dennes livstid till en delägare som har bett att få information, ska dödsboet ansöka om en boutredningsman hos en domstol. Om förordnandet av en boutredningsman skulle medföra orimliga kostnader med beaktande av dödsboets tillgångar, har banken rätt att av särskilt skäl lämna ut information om banktransaktioner före dödsdagen även till en enda delägare i dödsboet. Banken har dock ingen skyldighet att göra det. Ett sådant särskilt skäl förefaller till exempel om man misstänker obefogade kontouttag eller om en del av dödsbodelägarna inte kan nås.
Vilka handlingar ska lämnas till banken för skötseln av dödsboets bankärenden?
Skötseln av dödsboets bankärenden förutsätter att åtminstone följande utredningar tillställs banken:
- bouppteckningsinstrumentet och eventuellt testamente eller alternativt en kopia av bouppteckningsinstrumentet som har magistratens intyg över att dödsboets delägare har antecknats korrekt i bouppteckningsinstrumentet. Bouppteckningsinstrumentet visar vilka som i egenskap av dödsbodelägare är berättigade att bestämma om dödsboets förmögenhet.
- fullständig släktutredning över den avlidne
- fullmakt av varje dödsbodelägare som inte kan närvara personligen.
Binder avtal som den avlidne ingått dödsboet?
Avtal om betaltjänster, till exempel direktdebiteringsavtal, fortsätter att gälla efter den avlidnes frånfälle. I allmänhet är detta en lämplig praxis, eftersom många betalningar, till exempel elräkningar och bolagsvederlag, kan anses gå till förmån för dödsboet. Avtalen om betaltjänster ska dock sägas upp, om någon av delägarna i dödsboet så önskar.
Avtal som den avlidne ingick under sin livstid binder dödsboet. Enligt lagen träder dödsboet in i den avlidnes ställe och dödsboet övertar rättigheterna och skyldigheterna i avtalen. När det gäller bankärenden är sådana avtal t.ex. kontoavtal, skuld- och ansvarsförbindelser samt hyresavtal om bankfack.
Varför behövs bouppteckningsinstrumentet?
Den lagstadgade bouppteckningen och bouppteckningsinstrumentet som denna resulterar i har flera uppgifter. Bouppteckningsinstrumentet är bland annat en skattedeklaration för arvsskatten och en egendomsförteckning för arvskiftet. Ett bouppteckningsinstrument kan bestyrkas av magistraten, varvid det får offentlig tillförlitlighet.
Vem ska förrätta ett bouppteckningsinstrument?
Skyldighet att förrätta bouppteckning har i första hand den dödsbodelägare som tar hand om kvarlåtenskapen och därför i princip bäst känner till den avlidnes angelägenheter. Bouppteckning ska förrättas inom tre månader från dödsfallet. Skatteförvaltningen och magistraterna har publicerat anvisningar för förrättande av bouppteckning och upprättande av bouppteckningsinstrument.
Länkar till webbplatser av myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och skatteförvaltningen.
Kan banken förrätta en bouppteckning?
Banken kan förrätta bouppteckning i form av ett notariatuppdrag. Notariatuppdraget ska grunda sig på ett skriftligt avtal där bankens rättigheter och skyldigheter fastställs klart och tydligt.
Banken svarar för att uppdraget utförs sakkunnigt på banken och att de banktjänstemän som ansvarar för verksamheten har tillräcklig yrkesskicklighet och kompetens för detta.
En banktjänsteman kan agera som god man vid bouppteckningen. Goda män har i uppgift att utifrån bouppgivarens anmälan efter bästa förmåga anteckna och värdera boets tillgångar i bouppteckningsinstrumentet.
Bouppgivaren svarar för att de uppgifter som lämnats för bouppteckningen är korrekta. Bouppteckningsinstrumentet undertecknas under ed av den som uppger boet. Genom detta bekräftar bouppgivaren att bouppteckningsinstrumentet innehåller alla uppgifter, inklusive eventuella testamentstagare.
Användningen av bouppteckningsinstrumentet i bankärenden
Vid skötseln av den avlidnes bankärenden kräver banken ett bouppteckningsinstrument för att fullgöra sin aktsamhetsplikt när det gäller att reda ut dödsbodelägarna. När medel lyfts från dödsboets konto, kontrollerar banken med hjälp av bouppteckningsinstrumentet att alla dödsbodelägare är representerade vid rättshandlingen.
För att delägarna ska kunna utredas ska den avlidnes personuppgifter och namnet på delägarna synas i det bouppteckningsinstrument som lämnas till banken. Därför ska hela bouppteckningsinstrumentet lämnas till banken, men uppgifter om den avlidnes och den efterlevande makens eller makans förmögenhet kan övertäckas.