ECB publicerar resultaten från det omvända stresstestet för geopolitiska risker 2026

European central banks pressmeddelande 31.7.2026:

• Bankerna uppvisar förmåga att utarbeta stresscenarier med geopolitiska spänningar som är specifika för deras riskprofiler
• Testerna visar på vissa brister i bankernas ramar för stresstester
• 110 banker i euroområdet som står under ECB:s direkta tillsyn deltog

Europeiska centralbanken (ECB) offentliggör i dag resultaten från det tematiska stresstest för geopolitiska risker 2026, där 110 banker i euroområdet som står under ECB:s direkta tillsyn deltog.

Testet är en del i ECB:s övergripande tillsynsarbete avseende geopolitiska risker, som är en tillsynsprioritering för 2026–2028. Syftet är att stärka bankernas framåtblickande riskhanterings- och stresstestförmåga i ett läge med förhöjd geopolitisk osäkerhet.

Bankerna som deltog skulle genomföra ett omvänt stresstest, där de skulle ta fram geopolitiska scenarier som skulle vara tillräckligt allvarliga för att deras kapitalpositioner skulle påverkas i väsentlig grad. Resultaten visar att bankerna i allmänhet har förmåga att utarbeta ekonomiskt meningsfulla stresscenarier anpassade efter just deras respektive sårbarheter. I testet framkom det dock även att det finns områden som behöver förbättras. Bland annat skulle riskbedömningarna kunna vara mer detaljerade och känsligare, kopplingen mellan händelseförloppet i scenarierna och hur det påverkade solvens och likviditet bättre och de korrigerande åtgärderna mer realistiska, särskilt vid systemkriser förorsakade av geopolitiska spänningar. Dessutom hade samspelet mellan solvens och likviditet kunnat behandlats mer utförligt i stresstesterna.

I testet 2026 användes en omvänd stresstestmetod. Bankerna fick som mål att deras kärnprimärkapitalrelation skulle minska med 300 punkter, och sedan fick de ta fram scenarier med geopolitiska risker som skulle leda fram till ett sådant resultat. Denna metod skiljer sig i grunden från de vanliga stresstesterna, som det EU-omfattande stresstest som genomförs under ledning av Europeiska bankmyndigheten vartannat år, där alla banker får ett liknande scenario och där man främst mäter hur kapitalet påverkas kvantitativt. I ett omvänt stresstest ska bankerna i stället mer allmänt fundera kring hur geopolitiska risker skulle kunna påverka deras affärsmodeller.

I linje med ECB:s strävan efter att effektivisera tillsynen ersatte denna stresstestsimulering den som bankerna måste lämna in varje år för den interna kapitalutvärderingen (IKU), vilket även minskar kostnaderna för regelefterlevnad.

Scenarier och olika geopolitiska risker

Bankerna utarbetade scenarier med en mängd olika geopolitiska risker, som militära konflikter, handels-, energi- och leveranskedjestörningar, sanktioner, makroekonomiska chocker och cyberincidenter. Den stora variationen visar att bankerna har förmåga att anpassa sina stresstester till just sina affärsmodeller och riskprofiler.

Eftersom geopolitiska risker både direkt och indirekt kan påverka både finansiella och andra risker ombads bankerna att dela upp effekterna efter tre transmissionskanaler utifrån om riskerna påverkade dem via finansmarknaden, realekonomin eller säkerhetsläget.

De flesta banker angav realekonomin som den främsta transmissionskanalen för risker, följt av finansmarknaden. I scenarier med militära konflikter och cyberangrepp var det säkerhetsläget, där fysiska risker, såväl som cyber- och hybridhot ingår, som främst gav upphov till risker.

Vanliga transmissionskanaler för kapitalpåverkan

I bankernas omvända scenarier påverkades kapitalet av geopolitiska spänningar genom kreditrisk och lönsamhetsproblem. Värdeminskningsförluster för lån angavs ofta som en viktig transmissionskanal, särskilt i sektorer som kan påverkas mycket av geopolitiska händelser, som tillverkningsindustrin och energi- och transportsektorn. Och för banker med stort handelslager bidrog även minskade intäkter från avgifter och handel till att kapitalet urholkades.

Likviditet och finansiering

Bankernas likviditetspositioner låg i allmänhet kvar över den lagstadgade miniminivån i stresscenarierna. De flesta bankerna gjorde rimliga bedömningar av hur geopolitiska händelser skulle påverka deras likviditets- och finansieringspositioner. Det var dock ett flertal banker som räknade med att deras likviditetsmått endast skulle påverkas i mindre grad trots den väsentliga kapitalminskningen som var utgångspunkten i scenarierna. Eftersom solvens- och likviditetsproblem ofta går hand i hand vid en kris kommer ECB att följa upp med de berörda bankerna i syfte att förbättra deras stresstester.

Icke-finansiella risker

ECB bad bankerna förklara vilka icke-finansiella risker som skulle kunna uppstå i deras scenarier. Cyberincidenter och avbrott i tjänster från tredjepartsleverantörer framstod som de främsta hoten. I allmänhet uppmanar ECB bankerna att ta med operativ motståndskraft och cyberrisker i sina stresstester utöver de vanliga finansiella riskerna.

Begränsningsåtgärder

En av de framträdande delarna i det omvända stresstestet var att bankerna skulle beskriva de åtgärder som ledningen skulle vidta i ett scenario med geopolitiska risker, som att försöka få in mer kapital, sälja av affärsgrenar, minska kostnaderna eller justera storleken på utdelningarna. Överlag var de åtgärder som man beskrev trovärdiga och relevanta i de olika scenarierna. ECB upptäckte dock fall då antagandena föreföll vara väl optimistiska, som att anta att låneportföljer kan säljas eller kapital tas in till ambitiösa priser vid ogynnsamma marknadsförhållanden. Tillsynsmyndigheterna kommer att följa upp med de berörda bankerna i den pågående dialogen om kapital- och återhämtningsplaneringen. ECB betonar även det viktiga ansvar som bankernas styrelser har när det gäller att säkerställa att tillräcklig hänsyn tas till scenarioanalysen och beredskapsplaneringen.

Uppföljning av tillsynen

Resultaten kommer att användas som underlag i den pågående tillsynsdialogen med bankerna och kan ligga till grund för kvalitativa bedömningar i översyns- och utvärderingsprocessen (ÖUP). Testet kommer inte att föranleda några justeringar av pelare 2-vägledningen eller pelare 2-vägledningen för bruttosoliditetsgrad.

Frågor från media kan riktas till Lina Bennar, tfn: +49 152 06556600.