Myndighetsrapporteringens grundläggande strukturer är i huvudsak i ordning – kvalitetssäkringen bör utvecklas
Finansinspektionen har bedömt uppläggningen av myndighetsrapportering, rapporteringsprocesser, kvalitetssäkring och hanteringen av ändringar i rapporteringskraven hos företagen under tillsyn. I anslutning till den tematiska bedömningen begärdes även allmänt uppgifter om teman relaterade till myndighetsrapporteringen, t.ex. om de viktigaste kostnadsdrivarna samt om överlappningar mellan olika rapporteringar. Den tematiska bedömningen genomfördes med en enkät till företagen under tillsyn, vilken besvarades av cirka 50 företag inom försäkrings-, pensions-, kapitalmarknads- och banksektorn. Observationerna i den tematiska bedömningen grundar sig på de svar och beskrivningar som företagen under tillsyn lämnade in.
De viktigaste identifierade utvecklingsbehoven i rutinerna och förfarandena:
- Myndighetsrapporteringens grundläggande strukturer och ansvar var i huvudsak ordnade på lämpligt sätt, men det observerades enskilda brister i ansvarsfördelningens transparens och i särskiljandet av produktionsmässiga uppgifter och övervakningsuppgifter.
- Bolagen hade i huvudsak processer för behandling och korrigering av rapporteringsfel, men det observerades brister i godkännanderutinerna, i analysen av underliggande orsaker och konsekvenser samt i upprätthållandet av korrigerings- och versionshistoria.
- Riktigheten av rapporterade uppgifter grundade sig i omfattande grad på avstämningar, valideringar och olika kontroller. I vissa svar blev det oklart hur kontrollerna i själva verket fungerar, om de är automatiserade och dokumenteras.
- En osammanhängande dokumentering av manuella arbetsskeden försvårar uppgifternas spårbarhet och transparensen av gjorda ändringar.
- Arrangemangen med ersättare och transparensen vad gäller tillgängliga resurser varierade. Bolagen ska fästa särskild uppmärksamhet vid dessa då ansvaret för både rapporteringen och hanteringen av ändringar ligger hos enskilda personer.
- Den interna rapporteringen, myndighetsrapporteringen och den offentliga rapporteringen var allmänt taget konsekvent, men endast en del av de som svarade på enkäten hade rutiner för systematisk avstämning, motivering och dokumentering av skillnader i rapporteringarna.
- I vilken grad företagen infört myndigheternas valideringsregler, implementerat kvalitetssäkringskontroller i systemen och använder tilläggskontroller i sina egna system varierade per sektor. Hos vissa av enkätsvararna fanns det klara brister i genomförandet av automatiska valideringar.
- Rapporteringen om myndighetsrapporteringens kvalitet till ledningen och/eller styrelsen varierande inom olika sektorer. Uppföljningen och rapporteringen av de indikatorer som beskriver myndighetsrapporteringens kvalitet verkar inte vara etablerad praxis inom alla sektorer. Bristerna i uppföljningen av datakvalitet och i rapporteringen till ledningen försvagar förutsättningarna för att identifiera och hantera risker i anslutning till datakvalitet.
Rutiner och förfaranden som konstaterats fungera bra och som rekommenderas:
- Då det klart framgår vem som äger data, kan man fastställa vem som ansvarar för datas riktighet och förhindra ett decentraliserat ansvar.
- Inkluderandet av kraven som gäller ad hoc-rapporteringens anpassbarhet och kvalitet i kontinuitets- och krishanteringsplanerna samt regelbunden testning av hur arrangemangen med ersättare fungerar stöder tillsynsobjektets förmåga att ta fram högklassig och aktuell data även i krissituationer.
- Det rekommenderas att kontrollutvecklingen och uppdateringen av arbetsanvisningar inkluderas i processen för korrigering av fel, så att liknande fel kan förhindras i fortsättningen.
- Det rekommenderas att de uppgifter som används i de interna och externa rapporteringshelheterna avstäms och dokumenteras, så att samma information rapporteras enhetligt till olika aktörer.
- Hanteringen av rapporteringsändringar grundar sig på tydligt dokumenterade ansvar, processer och hanteringsmodeller.
- Det rekommenderas att myndigheternas valideringsregler inkluderas i tillsynsobjektets egna system och att de kompletteras med andra kvalitetssäkringskontroller som är tillämpliga på rapporteringens innehåll.
- Datakvaliteten ska helst följas upp med regelbundna indikatorer, vilka även rapporteras till ledningen. Den helhetsbild som rapporterats till ledningen och vid behov även till styrelsen innehåller även observerade kvalitetsbrister och korrigeringsåtgärder.
Finansinspektionen beaktar observationerna i den tematiska bedömningen i sin fortlöpande tillsyn och riktar vid behov fortsatta utredningar i anslutning till gjorda observationer. Finansinspektionen förväntar sig även att tillsynsobjekten bedömer hur de lagt upp sin myndighetsrapportering och sina processer med beaktande av de observationer och goda praxis som presenteras i detta meddelande och i rapporten över den tematiska bedömningen.
Närmare upplysningar lämnas av
- Sinikka Taskinen, senior specialist, sinikka.taskinen(at)fiva.fi
- Arttu Kiviniemi, byråchef, arttu.kiviniemi(at)fiva.fi
Bilaga
Rapport över tematisk bedömning (på finska)