Makrotillsynsbeslut: Det kontracykliska buffertkravet för banker och lättnaderna i lånetaket oförändrade
Pressmeddelande 1.10.2026
Finansinspektionen förlänger giltighetstiden för beslutet om höjning av lånetaket för andra lån än lån för första bostad och lånetaket ligger därmed kvar på 95 %. Lånetaket för lån för förvärv av första bostad ligger likaså kvar på grundnivån 95 %. Dessutom håller direktionen kvar det kontracykliska buffertkravet för banker på 0,0 % och erkänner tillämpningen av det danska sektorspecifika systemriskbuffertkravet på finländska bankers exponeringar mot danska fastighetsbolag.
De globala ekonomiska utsikterna har under sommaren och början av hösten dominerats av krisen i Mellanöstern och de störningar på råvarumarknaden som följt i dess spår. På grund av det spända och snabbt föränderliga läget i Mellanöstern präglas de ekonomiska utsikterna alltjämt av stor osäkerhet. Den ekonomiska utvecklingen i euroområdet har dock varit gynnsammare än väntat och Europeiska centralbanken reviderade i september något upp sin tillväxtprognos för i år och nästa år.
Finlands ekonomi tog fart under början av året. Enligt Finlands Banks interimsprognos i september 2026 blir den ekonomiska tillväxten i år 1,7 % och nästa år 1,6 %. Under 2028 saktar tillväxten in till 1,3 %. Men riskerna är förhöjda. Finansinspektionens direktion följer noggrant utvecklingen av Mellanösternkonflikten och konsekvenserna för den finansiella stabiliteten i Finland.
Bolånetaket ligger kvar på den tidigare höjda nivån
I sitt föregående beslut av den 29 juni 2026 höjde Finansinspektionens direktion den maximala belåningsgraden för andra bostadslån än lån för förvärv av första bostad med fem procentenheter till 95 % för att begränsa konjunkturnedgången på bostadsmarknaden. Beslutet trädde i kraft den 1 juli 2026. Direktionen beslutade den 30 september 2029 att förlänga giltighetstiden för höjningsbeslutet.
-Statistiken visar att bostadsmarknaden fortfarande befinner sig i en konjunkturnedgång. Läget på bostadsmarknaden måste bevakas noggrant och den maximala belåningsgraden, som varit föremål för tillfälliga lättnader, bör återställas till grundnivån 90 % när det inte längre finns några förutsättningar för att avvika från grundnivån, konstaterar direktionens ordförande Marja Nykänen.
Det kontracykliska buffertkravet för banker ligger kvar på 0,0 %
En analys av de primära riskmåtten visar att riskerna för en överhettning av den finansiella konjunkturen fortfarande är låga. Värdet av det primära riskmåttet, dvs. trendavvikelsen avseende den privata sektorns kreditstock och BNP, sjönk under första kvartalet 2026 till den näst lägsta nivån under konjunkturcykeln (-21.5 procentenheter). Också trendavvikelsen, beräknad med hjälp av kreditstockens snäva definition, sjönk under kvartalet till den lägsta nivån under konjunkturcykeln (-13.1 procentenheter). Inte heller övriga riskmått tyder på en ökning av de systemrisker som har samband med en överhettning av kreditcykeln, varför det kontracykliska buffertkravet ligger kvar på 0,0 %.
Fortsatt tillämpning av den uppdaterade danska systemriskbufferten
Skatte- og Vaekstministeriet, som är makrotillsynsmyndighet i Danmark, fattade den 29 juni 2026 beslut om att fortsatta tillämpa det sektorspecifika systemriskbuffertkravet på 7 % på vissa exponeringar mot danska fastighetsbolag. Det uppdaterade kravet trädde i kraft den 30 juni 2026. I tillämpningsområdet för kravet har mindre ändringar gjorts jämfört med det tidigare tillämpade kravet. För att öka makrotillsynspolitikens genomslagskraft och säkerställa lika konkurrensvillkor i de nordiska länderna är det motiverat att fortsätta att tillämpa kravet också på finländska kreditinstituts exponeringar mot den danska fastighetssektorn.
Finansinspektionens direktion gör kvartalsvis en bedömning av riskerna för den finansiella stabiliteten i Finland på kort och lång sikt. Vid behov kan direktionen skärpa eller lätta på de s.k. makrotillsynsverktyg som främjar den finansiella stabiliteten. Direktionen fattar kvartalsvis beslut om storleken av det kontracykliska buffertkravet och den maximala belåningsgraden för bostadslån. Buffertkraven för nationellt systemviktiga kreditinstitut (s.k. O-SII-buffertkrav) ses över minst en gång om året och det s.k. systemriskbuffertkravet minst vartannat år.
Närmare upplysningar lämnas av
ordföranden för Finansinspektionens direktion Marja Nykänen, telefon 09 183 20 07.
Använd denna länk för att öppna bilagorna nedan
- Direktionens beslut om tillämpning av makrotillsynsverktyg (pdf)
- Finansinspektionens direktörs remitterade förslag om tillämpning av makrotillsynsverktyg (pdf, på finska)
- Yttranden om direktörens förslag om tillämpning av makrotillsynsverktyg (pdf, på finska)
- Finlands Bank
- finansministeriet
- social- och hälsovårdsministeriet