ESEF – European Single Electronic Format – ett gemensamt europeiskt elektroniskt rapporteringsformat för noterade bolag från och med boksluten 2020

Det blir lättare att jämföra och utnyttja olika bolags bokslutsinformation, när boksluten framöver rapporteras i ett gemensamt, elektroniskt format (ESEF). Det blir också lättare att söka och analysera information. I och med den elektroniska rapporteringen i strukturerat format kan man också på ett effektivare sätt utnyttja ny teknologi, till exempel artificiell intelligens, i analyserna.

Vad är ESEF och vem gäller det?

Europeiska noterade bolag (emittenter av aktier och obligationer på reglerade marknader) ska rapportera sina bokslut och verksamhetsberättelser i ett gemensamt elektroniskt format (ESEF) från och med boksluten 2020. Boksluten och verksamhetsberättelserna ska upprättas i XHTML-formatet, och de IFRS-koncernbokslutsuppgifter som ingår i XHTML-dokumentet ska markeras med XBRL-markeringar (tags) med iXBRL-teknologin (InlineXBRL).

Öppna alla Stäng alla
Vad och vem omfattas inte av de nya rapporteringsskyldigheterna?

ESEF:s XBRL-krav gäller bara IFRS-koncernbokslut, inte ett moderbolags separata bokslut eller verksamhetsberättelse. ESEF:s XHTML- och XBRL-krav gäller inte bokslutskommunikéer eller halvårsrapporter. Utanför de nya rapporteringskraven står även rapporteringen av bolag som noteras på alternativa marknadsplatser.

 

Varifrån kommer ESEF-kraven?

Bakom de nya rapporteringskraven finns ändringar som 2013 gjordes i insynsdirektivet, som gäller harmoniseringen av noterade bolags transparenskrav. I det reviderade direktivet ingick ett krav enligt vilket noterade bolag ska upprätta sina bokslut och verksamhetsberättelser i ett gemensamt elektroniskt rapporteringsformat (ESEF). Till följd av detta fick Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten ESMA i uppgift att utveckla ett utkast till teknisk standard (RTS), som närmare definierar formatet för den elektroniska rapporteringen. I december 2017 gav ESMA ut ett utkast till teknisk standard gällande ESEF. Den 17 december 2018 visade Europeiska kommissionen grönt ljus för godkännande av den delegerade förordningen och Europaparlamentet och rådet har rätt att invända mot den under 3 + 3 månader. Sedan tiden för invändningar efter kommissionens godkännande har gått ut, ges förordningen under 2019 ut som Kommissionens delegerade förordning, som är direkt bindande för noterade bolag. En länk till texten (som ännu inte har trätt i kraft) i den delegerade förordningen som den 17 december 2018 överlämnades till EU-rådet och Europaparlamentet finns här på alla EU-språk.

 

Genomförandesätt och tidtabell för ESEF

ESEF:s tekniska genomförande baserar sig på XHTML och iXBRL. Enligt ESEF-planerna ska noterade bolag upprätta sina bokslut och verksamhetsberättelser i XHTML-formatet stegvis från och med boksluten 2020:

Boksluten 2020–2021:

  • I ett dokument i XHTML-format ingår de primära finansiella rapporterna på XBRL-språket enligt taxonomin: koncernens rapport över totalresultat, balansräkning, kassaflödesanalys och rapport över förändring i koncernens eget kapital.
  • XBRL-markeringarna förs in i XHTML-dokumentet med mekanismen Inline XBRL (iXBRL).
  • Noterna till koncernbokslutet, verksamhetsberättelsen och moderbolagets separata bokslut ska i boksluten 2020–2021 ingå i XHTML-dokumentet utan XBRL-markeringar.

Från och med boksluten 2022:

  • Utöver de primära rapporterna ska även noterna till bokslutet vara XBRL-markerade. Enligt ESEF:s minimikrav markeras noterna som block-markeringar, dvs. varje not är som helhet en XBRL-markering, och separata rad- och kolumnuppgifter inom en not behöver inte markeras separat.  
Taxonomi som kontoplan för rapporteringen

Strukturerad elektronisk rapportering med XBRL förutsätter användning av en taxonomi. Taxonomin fungerar som kontoplan för rapporteringen. I rapporteringen av boksluten kommer ESMAs ESEF-taxonomi att användas. Denna baserar sig på IFRS Foundations IFRS-taxonomi. ESEF-taxonomin innehåller ESMAs egna utvidgningar till taxonomin gällande till exempel identifieringen av bolag.

Bolagen kan utöver ESEF-taxonomin använda och skapa egna utvidgningar (extensions) till taxonomin, om det inte i ESEF-taxonomin finns en variabel som tillräckligt väl beskriver syftet med radens innehåll (accounting meaning). Utvidgningarna ska dock förankras (anchoring) i den närmaste variabeln i ESEF-taxonomin. I praktiken bildas det en länk från den nya variabeln till den existerande rad i taxonomin som står närmast denna variabel. Användningen av utvidgningar minskar dock jämförbarheten av informationen i XBRL-formatet mellan bolagen.

De primära rapporterna markeras med XBRL på en noggrann nivå

Koncernbokslutets primära rapporter, dvs. rapporten över totalresultatet, balansräkningen, kassaflödesanalysen och kalkylen över förändring i koncernens eget kapital markeras med XBRL-markeringar som definieras av taxonomin på den noggrannhetsnivå på vilken bolagets primära IFRS-rapporter upprättas.

Noterna som block-markeringar

Noterna till koncernbokslut omfattas av reducerade krav, vilket innebär att noterna markeras med XBRL som block-markeringar, dvs. en not i sin helhet är en XBRL-markering, och innehållet i noten behöver inte specificeras med separata XBRL-markeringar (markering = tag). Den rapporterade informationen kan senare efter erfarenhet från användningen göras med detaljerad. ESEF-taxonomin innehåller dock en möjlighet till mer detaljerad XBRL-markeringar.

Bestyrkning av uppgifterna

Anvisningar om hur uppgifterna skall bestyrkas kan väntas av EU-kommissionen under andra kvartalet 2019.

Var ska de rapporterade uppgifterna skickas?

För tillfället skickar de noterade bolagen sina officiella bokslut och verksamhetsberättelser till det nationella lagret för information som bilaga (PDF) till en börskommuniké, antingen som ett separat dokument eller som en del av årsberättelsen. Efter att kommissionens förordning som reglerar ESEF har trätt i kraft skickas de strukturerade koncernboksluten i XBRL-formatet, som ingår i XHTML-dokumentet, och de icke-strukturerade övriga uppgifterna, t.ex. styrelsens verksamhetsberättelse och moderbolagets separata bokslut, till det nationella lagret.

I Finland upprätthåller Helsingfors Börs (Nasdaq Helsinki) det nationella lagret för information (Officially Appointed Mechanism, OAM), som insynsdirektivet förutsätter och till vilket de noterade bolagen skickar information enligt bestämmelserna.

Hur kan information i XBRL-formatet användas?

Bokslutens jämförbarhet förutsätter detaljerad rapportering med XBRL-taxonomin. Den numeriska informationen i bokslut kan jämföras eller annars utnyttjas över bolags- och språkgränser när den numeriska informationen i olika bolag och länder har samma markering (”tag”), översatt till varje enskilt bolags eget språk. Informationen i XBRL-formatet kan lätt överföras till system av olika slag.

ESEF-rapporteringen tillåter bolagens egna utvidgningar till taxonomin, om det i ESEF-taxonomin inte finns en sådan XBRL-markering som till sitt innehåll motsvarar posten i bokslutet (accounting meaning). Bolagets eventuella egna utvidgningar till taxonomin kan dock försämra jämförbarheten mellan bolag.

Det är bra för enskilda bolag att fundera på vilken nytta de kan ha av att även erbjuda andra aktörer information i XBRL-formatet i stället för att bara använda den i myndighetsrapporteringen. Den tillgängliga informationen i XBRL-formatet kunde till exempel utnyttjas i den egna branschens analyser som jämför olika bolag.

 

Var annanstans används XBRL?

Rapportering i XBRL-formatet används i flera länder. Tillsynsmyndigheten i USA (SEC) förutsätter redan nu att såväl amerikanska som utländska bolag som introduceras på börsen ska rapportera sina bokslut i XBRL-formatet. Information i XBRL-formatet tas för närvarande också emot av handelsregister- och skattemyndigheter i några europeiska länder, och XBRL används allmänt också i bank- och försäkringssektorns myndighetsrapportering, även i Finland.

I Finland planerar Skatteförvaltningen, Patent- och registerstyrelsen samt Statistikcentralen att i fortsättningen ta emot finansiell information i digitalt format. Här är det Statskontoret som ansvarar för upprätthållandet av rapporteringskoderna i anslutning till myndighetsrapporteringen av finansiell information och XBRL-taxonomier.

ESMAs ESEF-arbetsgrupp

ESMA har etablerat en bestående arbetsgrupp för att främja införandet av ESEF. Arbetsgruppen ska utarbeta ytterligare anvisningar för noterade bolag och programvaruleverantörer på basis av vilka de kan uppfylla kraven i regleringsstandarden om ESEF. Det är meningen att tillämpa kraven på samma sätt i olika länder. Finland deltar i detta arbete inom ESMA.

 

Länkar gällande ESEF och XBRL-rapporteringen

Video tutorial on The European Single Electronic Format

I december 2017 publicerade ESMA ett utkast till teknisk standard (RTS), en ESEF-rapporteringsmanual och annat material i anknytning till reformen

Sommaren 2017 genomförde ESMA ett fälttest i vilket noterade bolags bokslut omvandlades till XBRL-formatet. Resultaten från fälttestningen och testbokslut med XBRL-markeringar finns här.

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING 17.12.2018 (har ännu inte trätt i kraft), vars text finns här. Europaparlamentet och rådet har rätt att invända mot den under 3 + 3 månader.

Presentationsmaterial från europeiska ESEF-outreach-möten 2018

IFRS-taxonomin (pdf)

Using the IFRS taxconomy: A Preparer's guide (pdf)

ESEF-seminarium i Otnäs den 26 november 2018

ESEF (European Single Electronic Format) seminarium 2018 – Helsinki 26.11.2018 presentation (pdf)

ESEF seminarium 2018 – Helsinki 26.11.2018 video

Följ med dessa sidor. Det kommer att komma ytterligare information från ESMA i form av webinarier och andra anvisningar.