Kryptotillgångar
Vad betyder kryptotillgångar, blockkedja och teknik för distribuerade liggare (DLT)?
Kryptotillgångar1 kallas också för till exempel kryptovalutor, virtuella valutor eller virtuella tillgångar. Kryptotillgångar används vanligtvis när det handlar om investeringar. Det som förenar kryptotillgångar är i allmänhet den teknik som används för lagring och överföring, såsom blockkedjor. Blockkedjor är en typ av teknik för distribuerade liggare (DLT, distributed ledger technology). ”Krypto” hänvisar till kryptografi, dvs. krypteringsteknik. Distribuerad innebär att det inte finns endast en, dvs. en ”centraliserad” aktör som beslutar om registreringar i blockkedjan (eller något annat motsvarande). Registreringar baserar sig på en så kallad koncensusmekanism. Detta betyder att en registrering ska godkännas av tillräckligt många för att den ska kunna göras.
Det finns tusentals olika kryptotillgångar. Kryptotillgångar är ofta förenade med kraftiga värdefluktuationer. Alla kryptotillgångar kan inte nödvändigtvis eller över huvud taget snabbt omvandlas till pengar, dvs. likvida medel. Kryptotillgångar har inte nödvändigtvis någon namngiven utgivare. Det finns inte någon som helst ersättningsfond för att skydda investeringar i kryptotillgångar. På grund av tekniken för distribuerade liggare är kryptotillgångar dessutom förenade med särskilda informationssäkerhetsrisker.
Blockkedjor eller i vidare bemärkelse tekniker för distribuerade liggare kan också användas vid utgivning av eller handel med till exempel finansiella instrument eller andra finansiella produkter. Trots att teknik som motsvarar kryptotillgångar skulle ha använts i en finansiell produkt, berörs dessa finansiella produkter av likadana rättigheter och skyldigheter som samma finansiella produkter när sådan teknik inte används. För värdepapper som utnyttjar blockkedjeteknik kan ibland användas termen security token. Trots att blockkedjor eller någon annan teknik för distribuerade liggare alltså i praktiken alltid hänför sig till kryptotillgångar, kan dessa tekniker också användas för annat. Dessutom är det möjligt att till exempel en fond investerar i kryptotillgångar eller att en krytotillgång är underliggande tillgång till ett derivat. Då är det inte fråga om kryptotillgångar, utan om finansiella instrument.
Kryptotillgångar kan också användas för betalningar. I praktiken är det sällan möjligt att betala med dem till exempel inom detaljhandeln. Det är möjligt att använda kryptotillgångar utan en reglerad tjänsteleverantör för peer-to-peer-betalning. Förfarandet påminner om kontantbetalning med den skillnaden att uppgifterna om överföring av kryptotillgångar lagras i en blockkedja eller på något annat motsvarande sätt. Oberoende av om man anlitar en reglerad tjänsteleverantör för betalningen eller inte, bör man lägga märke till att överföring av kryptotillgångar inte omfattas av motsvarande konsumentskydd som vanliga överföringar av medel.
En av de mest kända kryptotillgångarna är bitcoin. Den har inte någon namngiven utgivare, dvs. utgivningen är decentraliserad. Den konsensusmekanism som hänför sig till den kallas Proof-of-Work (PoW). Vem som helst kan utvinna eller bryta bitcoin (sk. mining). Dess värde garanteras inte på något sätt.
Andra fenomen med anknytning till kryptotillgångar
En kryptotillgång kan också ha en namngiven utgivare, säljare eller person som ”noterar” kryptotillgången på någon handelsplattform, dvs. en ”kryptobörs”. För förhandsförsäljning av kryptotillgångar används vanligtvis termen ICO, dvs. initial coin offering. Dessutom används till exempel termen IDO, dvs. initial DEX offering. I det senare fallet säljs kryptotillgången på en så kallad decentraliserad kryptobörs i stället för en ”centraliserad”. Största delen av kryptobörserna är centraliserade, vilket betyder att någon enskild aktör ansvarar för börsens verksamhet. Förhandsförsäljningar av kryptotillgångar är förenade med förhöjd bedrägeririsk. Det är ofta lätt att manipulera priset på nya kryptotillgångar. Dessutom, eftersom det i praktiken är omöjligt att bestämma värdet på nya kryptotillgångar, påminner investerandet om hasardspel.
DEX, dvs. decentraliserade kryptobörser (decentralised exchange), är en del av fenomenet decentraliserade finansiella tjänster (DeFi, decentralised finance). DeFi-verksamhet kan vara reglerad eller oreglerad. Termen DeFi kan användas när man marknadsför en reglerad tjänst, där kundens kryptotillgångar överförs till ett DeFi-protokoll för kundens räkning. DeFi-protokoll är förenade med förhöjt informationssäkerhetshot, såsom hackning.
Termen altcoin används ofta för att hänvisa till alla andra kryptotillgångar än bitcoin. Memmynt (memecoins) är kryptotillgångar som ofta hänför sig till ett internetmem eller något annat aktuellt fenomen. De är ofta förenade med kraftiga värdefluktuationer. Termen stablecoin hänvisar åter vanligtvis till en kryptotillgång vars värde man försöker hålla stabilt på ett eller annat sätt. Man kan försöka hålla värdet stabilt till exempel genom att stödja värdet med någon slags reserv eller algoritm. NFT (non-fungible token) hänvisar vanligtvis till en kryptotillgång som är unik och inte kan delas i delar, eller beträffande vilken antalet liknande token är mycket begränsat. Nyttotoken (utility token) avser i allmänhet token vilkas enda syfte är att företräda åtkomsträtt till någon av utgivarens produkter eller tjänster.
Staking hänvisar till en konsensusmekanism som baserar sig på ett Proof-of-Stake-protokoll (PoS). Staking kan tillhandahållas som en tjänst så att tjänsteleverantören ”stakar” (låser eller binder) kundernas kryptotillgångar, i allmänhet för en viss tid. När det gäller syftet påminner staking i praktiken om brytning, så att den belöning i kryptotillgångar som man eventuellt får blir ett incitament att upprätthålla blockkedjan eller någon annan teknik för distribuerade liggare.
Plånböcker för kryptotillgångar
När man talar om förvaringslösningar för kryptotillgångar används oftast ordet plånbok. Med avseende på kundskyddet kan plånböckerna grovt indelas i två kategorier: 1) lösningar där en person åtminstone delvis överlåter de privata nycklar som behövs för att hantera plånboken till en tjänsteleverantör, och 2) lösningar där en person själv förfogar över de privata nycklarna och andra aktörer inte kommer åt dem. Om en person överlåter hanteringen av de privata nycklarna till en tjänsteleverantör, blir personen kund och tjänsteleverantören har åtminstone begränsat ansvar för att kundens kryptotillgångar och/eller privata nycklar förvaras på behörigt sätt. Det lönar sig alltid för kunden att kontrollera tjänsteleverantörens villkor med tanke på ansvarsbegränsningar. Om man åter väljer en lösning där man själv förfogar över kryptotillgångarna, är man också själv helt och hållet ansvarig för att förvaringen sker på behörigt sätt. Om man till exempel förlorar sina privata nycklar, är det inte nödvändigtvis möjligt att någonsin återfå dem. Utan de privata nycklarna kommer man inte åt de kryptotillgångar som förvaras i plånboken.
Plånböckerna klassas i allmänhet också som antingen heta eller kalla enligt om plånboken är ansluten till internet (het plånbok) eller inte (kall plånbok).
Ibland används också termen kryptotillgångskonto för den förvaringslösning som en tjänsteleverantör tillhandahåller.
Vilka är riskerna med kryptotillgångar?
Kryptotillgångar är förenade med till exempel extrem värdefluktuation, aggressiv marknadsföring som betonar avkastningen, särskilda informationssäkerhetsrisker samt förhöjd bedrägeririsk. Kunderna åtnjuter inte nödvändigtvis något skydd om tjänsteleverantören blir insolvent. Investeringar i kryptotillgångar skyddas inte heller av ersättningsfonden för investerare. I problemsituationer är kundens rättsmedel svaga eller obefintliga.
Kryptotillgångar är populära till exempel inom it-relaterad brottslighet, såsom utpressningsprogram (ransomware). Kryptotillgångar används dessutom bland annat inom narkotikabrottslighet, penningtvätt, finansiering av terrorism, olaglig handel, såsom marknadsplatser på den mörka webben, samt för att kringgå sanktioner. Förvaringen av och handeln med kryptotillgångar är ofta förenade med sårbarheter, som hackare utnyttjar för att stjäla kryptotillgångar. Dessutom är framför allt nya kryptotillgångar förenade med risk för marknadsmanipulation.
Läs mera om varningar i anslutning till kryptotillgångar under Kryptoaktörer på Finansinspektionens webbplats, sektionen Varningar till investerare och konsumenter.
Vad ska man beakta när man handlar med kryptotillgångar?
En person som köper, säljer, växlar eller bryter virtuella valutor (inklusive staking) kryptotillgångar bör beakta Skatteförvaltningens anvisning om inkomstbeskattning av virtuella valutor. Aktörer som godkänner virtuella valutor som betalningsmedel eller som använder dem för att spela internetspel har likaså skäl att bekanta sig med Skatteförvaltningens anvisning.
Läs Skatteförvaltningens anvisning om inkomstbeskattning av virtuella valutor
1) Enligt definitionen är en kryptotillgång en digital representation av ett värde eller en rättighet som kan överföras och lagras elektroniskt med hjälp av en teknik för distribuerade liggare eller motsvarande teknik.