XBRL

Allmän beskrivning av XBRL

XBRL är ett XML-baserat rapporteringsspråk som används i kreditinstitutens COREP- och FINREP-rapportering och i liv- och skadeförsäkringsbolagens Solvens II-rapportering.

Rapporteringsspråket XBRL

XBRL (eXtensible Business Reporting Language) är en XML-baserad informationsstandard för lagring, överföring och presentation av ekonomisk information, t.ex. årsredovisningar och räkenskapshandlingar, i elektronisk form. XBRL syftar till kostnadsbesparingar, en effektivare överföring och ökad datasäkerhet och integritet.

XBRL-språket har tagits fram och utvecklas av XBRL International, som är ett icke vinstdrivande konsortium av medlemsföretag, organisationer och myndigheter. XBRL är en öppen standard som redan används eller kommer att användas i flera länder.

XBRL är ett kraftfullt språk som kan användas för flexibel beskrivning av elementen i de finansiella rapporterna, elementhierarkin, ordningsföljden mellan elementen, enkla matematiska relationer mellan elementen och av elementnamnen på olika språk. XBRL kan också användas för att beskriva flerdimensionell information och flerdimensionella aritmetiska och logiska relationer mellan elementen.

Data i XBRL-rapporter kan hanteras automatiskt vilket betyder att informationen kan bl.a. analyseras effektivt, överföras elektroniskt och presenteras i olika människoläsbara format, dvs. i former som kan läsas och förstås av människor. XBRL gör det mycket snabbare att behandla data, minskar risken för fel och möjliggör automatisk datakontroll.

Bakgrund om XML

XBRL bygger på XML (eXtensible Markup Language), ett metaspråk för utveckling av strukturella beskrivningsspråk. XML används för att skapa dokument där strukturen separeras från innehållet.

Ett XML-dokument består av element som bildar en hierarkisk struktur. I varje XML-dokument finns endast ett rotelement. Ett element börjar och avlutas med märkord, s.k. start- och sluttaggar, t.ex. <namn>…</namn>. Elementet kan också innehålla attribut, t.ex. <namn id="123">…</namn>.

Namnrymder

I samma dokument kan förekomma flera olika beskrivningsspråk som separeras från varandra genom namnrymder (namespaces).

Namnrymden deklareras i början av elementnamnet med namnrymdens namn följt av kolon. Namnrymderna kan identifieras i början av varje dokument med URI (Uniform Resource Identifier), t.ex. xmlns:egenns=”http://egen.com/egenns”. I ett dokument kan således förekomma element som har samma namn men som ändå hör till olika namnrymder. Exempelvis elementet <title> kan stå för dokumentets rubrik eller en persons titel och namnrymden specificerar då entydigt vilket som avses (t.ex. <person:title> eller <document:title>).

Beskrivningsspråk som kan förekomma i XBRL-dokument är bl.a. XML, XBRL, XML Schema och XLink.

Scheman

Scheman används för att definiera XML-dokumentens struktur och datatyper. Med dem kan man kontrollera att ett dokument har rätt utformning. Ett schema innehåller definitioner av elementen och attributen och eventuella ingångsvärden för dem. Vidare kan det innehålla upplysningar om användningssyftet med dokumentet.

I XBRL används språket XML Schema för dokumentspecifikation. Med det kan sammansatta och enkla element specificeras. Element av sammansatt typ (complex type) har delstruktur, dvs. innehåller underelement eller attribut. Element av enkel typ (simple type) har ingen delstruktur utan innehåller enbart data.

Elementet ”annotation” kan definieras för anteckningar om dokumentet i både människoläsbar och maskinläsbar form. I underelementet ”appinfo” kan t.ex. andra filer länkas till schemafilen.

Med elementet ”import” kan andra schemafiler infogas i XML Schema-filen. En egen namnrymd skall definieras för varje schema som infogas. Schemaimport sparar tid eftersom allt inte behöver definieras i en enda fil.

Länkning

I XBRL används språket XLink för länkningar. Syftet med XLink är att skapa eller beskriva länkar mellan olika resurser. Både enkelriktade och mer invecklade länkningar är möjliga. Två resurser kan relateras till varandra med länkar som innehåller metadata.

Taxonomi

Taxonomin (taxonomy) kan ses som en beskrivning av rapportstrukturen. Taxonomin innehåller upplysningar om bl.a. data som förekommer i dokumentet, relationen mellan olika data och benämningarna för dessa.

Taxonomin kan gälla en viss redovisningsmetod eller innehålla egna definitioner.

XBRL-taxonomins uppbyggnad

XBRL-taxonomin består av schemafiler (.xsd) och filer med länkdatabaser (.xml).

I schemafilen beskrivs rapportelementen med språket XML Schema endimensionellt utan delstrukturer. Elementen definieras med vissa obligatoriska egenskaper, t.ex. namn, datatyp och abstraktionsnivå.

I länkdatabasen används XLink för att beskriva hierarkin mellan olika element (strukturbeskrivning), ordningsföljden för elementen, de matematiska relationerna mellan elementen, elementnamnen på människoläsbart språk och hänvisningar till relevanta regelverk.

Det finns för närvarande fem olika typer av länkdatabaser:

  • Definitionen (definition linkbase) uttrycker den hierarkiska relationen mellan de olika elementen i ett dokument. För blanketterna definieras också deras eventuella dimensioner samt celler som inte ska rapporteras.
  • Beräkningen (calculation linkbase) uttrycker hur innehållet har räknats ut. Vid en analys kan räkneoperationerna kontrolleras med programmet och dataintegriteten verifieras. Räkneoperationerna begränsas dock till addition och subtraktion. Under utveckling är XBRL Formula som kan användas för definition av aritmetiska och logiska uttryck.
  • Presentationen (presentation linkbase) definierar i vilken ordning data presenteras.
  • Etiketten (label linkbase) ger elementet ett namn på ett människoläsbart språk. Eftersom etiketterna är i en separat fil kan de ändras utan att andra filer behöver röras. Det är därför mycket enkelt att t.ex. ta fram en rapport på olika språk.
  • Referenser (reference linkbase) kan användas t.ex. för att hänvisa till lagar eller direktiv som reglerar rapporteringen av det aktuella elementet.

EBA ITS -kvalitetssäkring

Rapporteringsskyldigheterna på blankettnivå

​Kontroller i anslutning till rapporteringens omfattning är en del av den kvalitetssäkringsprocess som gäller ITS-rapporterna. Varje rapports blankettinnehåll består av de filing indicators som beskrivs i kapitel 1.6 i dokumentet EBA XBRL Filing Rules. De beskriver vilka blanketter som rapporteras och vilka som inte rapporteras. Rapportens blankettinnehåll ska ligga i linje med rapporteringsskyldigheterna på blankettnivå. Rapporteringsskyldigheterna som gäller blanketterna baserar sig bland annat på de riskmätningsmetoder som rapportören tillämpar samt på eventuella undantag som beviljats rapportören. Rapporteringsskyldigheten som gäller en blankett kan också vara beroende av om de tröskelvärden som fastställts i regleringen har överskridits samt av uppgifter som rapporterats med andra blanketter i rapporten.

I den bifogade tabellen beskrivs rapporteringsskyldigheterna på blankettnivå när det gäller ITS-rapporterna och principerna för bestämmande av skyldigheterna samt de tillåtna filing indicator-typerna för respektive rapporteringsskyldighetskategori. Med hjälp av bestämningarna i tabellen kan man på förhand säkerställa att blankettinnehållet i de rapporter som sänts till Finansinspektionen motsvarar rapporteringsskyldigheterna på blankettnivå.

EGDQ-regler