Finansinspektionen uppdaterade livförsäkringens referensdödlighets-undersökning (K2024) – Livförsäkringsbolagen ska säkerställa kvaliteten på data och att lämpliga dödlighetsantaganden används i beräkningen av försäkringstekniska avsättningar

Under åren 2024 och 2025 genomförde Finansinspektionen en referensdödlighetsundersökning på sektornivå om dödligheten bland dem som försäkrats med frivilliga livförsäkringar (s.k. K2024-undersökningen). Undersökningen motsvarade till metoderna den tidigare referensdödlighets­under­sök­ningen inom livförsäkring som Finansinspektionen publicerade år 2012 (den s.k. K2012-undersökningen¹). Enligt observationerna från undersökningen ska livförsäkringsbolagen säker­ställa framför allt kvaliteten på data och att de dödlighetsantaganden som används i beräkningen av försäkringstekniska avsättningar är lämpliga.

Livförsäkringsbolagens referensdödlighetsundersökning

Livförsäkringsbolagen använder antaganden om de försäkrades dödlighet såväl i prissättningen av försäkringarna som i beräkningen av försäkringstekniska avsättningar. Enligt undersökningar är dödligheten bland dem som försäkrats med frivilliga livförsäkringar i genomsnitt lägre än dödlig­heten bland hela befolkningen till exempel på grund av urvalet enligt de försäkrades hälsa och ekonomiska situation. Den genomsnittliga skillnaden i förhållande till befolkningsdödligheten varierar å ena sidan enligt ålder och kön, men å andra sidan även produktspecifikt på grund av försäkringsbeståndens olika riskprofiler.

I beräkningen av bästa skattning av försäkringstekniska avsättningar ska den förväntade befolk­ningsvetenskapliga utvecklingen beaktas, vilken har en väsentlig inverkan på kassaflödena.² Eftersom en tillförlitlig statistisk modellering av dödlighetsutvecklingen inom livförsäkring kräver en betydlig mängd data, samlade Finansinspektionen in uppgifter om de försäkrade i de finländska livförsäkringsbolagen under åren 2011–2023 indelade i olika livförsäkringsprodukter. De insamlade försäkringsuppgifterna bildade undersökningsdata om dödligheten bland livförsäkrade personer, och i tillämpliga delar lade man även till motsvarande undersökningsdata som insamlats för undersökningen K2012 (från åren 2002–2010).

På basis av undersökningsdata analyserades utvecklingen av livförsäkringsbeståndet och dödlig­heten bland livförsäkrade framför allt i förhållande till utvecklingen av dödligheten bland hela befolkningen. Som ett slutresultat av undersökningen utarbetades en referensmodell³ för de korrigeringskoefficienter för dödligheten bland livförsäkrade, med hjälp av vilka de dödlighets­antaganden som grundar sig på befolkningsdödligheten (prediktorer) kan korrigeras att motsvara den genomsnittliga dödligheten som observerats för livförsäkringsprodukterna.

Referensmodellen som härleddes som ett resultat av referensdödlighetsundersökningen kommer i fortsättningen att fungera som Finansinspektionens huvudsakliga jämförelseverktyg till exempel i de inspektioner som gäller dödlighetsantagandena i livförsäkringsbolagens beräkningar av försäkringstekniska avsättningar.

Kvaliteten på de försäkringsdata som bolagen lämnade in var bristfällig

I början av undersökningen genomförde Finansinspektionen omfattande valideringar av de försäkringsuppgifter som bolagen lämnade in. I samband med valideringarna observerades kvalitativa problem i uppgifterna t.ex. i form av upprepade, felaktiga eller helt saknade uppgifter. Särskilt data från åren 2011–2015 var bristfällig. Finansinspektionen diskuterade observationerna gällande försäkringsuppgifterna med bolagen, och problemen kunde delvis korrigeras under den pågående undersökningen.

Enligt observationerna från valideringarna av försäkringsuppgifterna ska bolagen säkerställa att de problem som observerades i dödlighetsundersökningens data inte upprepas i bolagens egna försäkringsmatematiska analyser och i de data som används i beräkningen av försäkringstekniska avsättningar. Finansinspektionen påminner om att de data som används i beräkningen av försäkringstekniska avsättningar ska vara fullständiga (innehålla tillräcklig historisk information), riktiga och lämpliga.⁴

På basis av undersökningsresultaten har Finansinspektionen även i fortsättningen ett behov av att granska utvecklingen av dödligheten bland livförsäkrade personer. Bolagen bör således se till att de har beredskap att ta fram data även för kommande referensundersökningar.

Livförsäkringsbolagen ska säkerställa att dödlighetsantagandena är lämpliga och aktuella

I undersökningen observerades att det genomsnittliga förhållandet mellan dödligheten bland livförsäkrade och befolkningsdödligheten förändrats något i och med befolkningsutvecklingen och uppdaterade data jämfört med observationerna i K2012-undersökningen. Eftersom korrigerings­faktormodellerna grundar sig på detta förhållande, uppdaterades också de i undersökningen.

Då det gäller hela materialet (alla produkter tillsammans) är dödligheten bland livförsäkrade i genomsnitt klart lägre än dödligheten bland hela befolkningen, men skillnaden har trendmässigt minskat under 2000-talets första decennium särskilt bland personer över 70 år.⁵ Motsvarande utveckling observerades på produktnivå inom sparlivförsäkring. Därtill observerades att den genomsnittliga skillnaden i dödligheten bland livförsäkrade och befolkningsdödligheten hade ökat i gruppförmåns- och gruppriskförsäkring samt inom individuella riskförsäkringar för kvinnor, medan skillnaden observerades ha minskat i individuella pensionsförsäkringar för män samt bland kvinnor under 55 år. I de övriga produkterna observerades små ändringar.

De korrigeringskoefficientmodeller för livförsäkring som Finansinspektionen använder som referens har skickats för kännedom till de finländska livförsäkringsbolagen som deltog i undersökningen. I anslutning till uppdaterade data på sektornivå ska bolagen säkerställa att de dödlighetsantaganden som de använder i beräkningen av försäkringstekniska avsättningar är tillförlitliga, aktuella och realistiska.⁶

Närmare upplysningar lämnas av

Iiro Marttila, senior matematiker, tfn 09 183 5483 eller iiro.marttila(at)fiva.fi

¹Livförsäkringsbolagens dödlighetsundersökning K2012.
²Kommissionens delegerade förordning (2015/35), artikel 29.
³Modellen genomfördes med den s.k. poisson-regressionsmodellen, där den förklarande variabeln är det observerade förhållandet mellan dödligheten bland livförsäkrade och befolkningsdödligheten och de för­klarande variablerna antingen ålder eller ålder och ålder upphöjd i kvadrat. Justeringarna gjordes gemen­samt för hela data samt för de enskilda försäkringsprodukterna (sparförsäkringar, individuella riskförsäk­ringar, gruppförmåns- och riskförsäkringar, individuella pensionsförsäkringar samt gruppensions­försäkringar) indelade separat för män och kvinnor samt könsneutralt.
⁴Kommissionens delegerade förordning (2015/35), artikel 19. Om uppgifterna inte är förenliga med artikel 19, ska bristerna dokumenteras enligt artikel 20 i den delegerade förordningen.
⁵Skillnaden varierar beroende på ålder och är störst bland 30-åringar med över 50 procent och minst bland 85-åringar med något över 10 procent. I K2012-undersökningen uppskattades det ännu till exempel att dödligheten bland livförsäkrade 80-åringar var i genomsnitt ca 30 procent lägre än bland hela befolkningen, medan K2024-undersökningen visar att skillnaden minskat till något över 20 procent.
⁶Försäkringsbolagslagen (521/2008), 10 kap. 6 §, 3 mom.