Pressmeddelande 18.9.2019 – 18/2019

Finansiell ställning och risker i företagen under tillsyn 30.6.2019: Den vikande konjunkturen kastar en skugga över bank- och försäkringssektorn i Finland

Försvagade ekonomiska konjunkturer, en fortsatt låg räntenivå och stramare konkurrens ökar riskerna inom banksektorn i Finland. Fastän kapitaltäckningen inom banksektorn försvagades något i början av året, är den emellertid fortfarande starkare än medelnivån i Europa. De låga räntorna belastar särskilt liv- och skadeförsäkringsbolagen. Inom arbetspensionssektorn stärktes solvensnivån tack vare goda placeringsintäkter.

Banksektorns starka kapitaltäckning utgör ett skydd mot de ökade riskerna i omvärlden.

En försvagad ekonomisk konjunktur, en fortsatt låg räntenivå och stramare konkurrens kastar en skugga över banksektorn i Finland. De ökade riskerna i omvärlden har emellertid inte ännu avspeglat sig i kreditstockens kvalitet eller i kapitaltäckningen i de finländska bankerna. Banksektorns kärnprimärkapitalrelation (30.6.2019: 16,6 %) försvagades under början av året med 0,6 procentenheter och den totala kapitaltäckningsgraden med (30.6.2019: 20,6 %) 0,3 procentenheter. Kapitaltäckningsgraderna var emellertid fortfarande på en starkare nivå än medelnivån i Europa. Beloppet oreglerade krediter i de finländska bankerna är fortfarande bland det lägsta i Europa.

Enligt den riskenkät som Finansinspektionen lät utföra på sommaren 2019 förväntar sig bankerna i huvudsak att kreditstockens kvalitet är oförändrad under nästa år. Majoriteten av bankerna räknar också med att kreditgivningsstandarderna förblir oförändrade. I villkoren för bostadskreditgivningen finns det emellertid tecken på en uppluckring. Då det gäller bostadslån har marginalerna sjunkit i jämn takt och lånetiderna har allmänt blivit längre.

– Bankerna bör se till att prissättningen av bostadslån inte orsakar alltför stora lönsamhetsrisker. Särskilt en eventuell ökning av upplåningskostnaderna under lånetiden bör beaktas, framhäver direktör Anneli Tuominen på Finansinspektionen.

Livförsäkringsbolagens solvensställning försvagades och andelen utbetalda ersättningar ökade

Livförsäkringssektorns solvensställning sjönk klart under första hälften av 2019 och var 185,5 % vid utgången av det andra kvartalet 2019 (31.12.2018: 207,3 %). Solvenskapitalkravet ökade som en följd av ökningen av ansvarsskulden och värdestegringen på aktier. Negativa räntor är ofördelaktiga särskilt för livförsäkringsbolagen.

Livförsäkringsbolagens premieinkomst under första hälften av 2019 sjönk något från året innan. Mest sjönk premieinkomsten av sparlivförsäkringar. Andelen utbetalda ersättningar var klart större än premieinkomsten. Ersättningarna innehöll även återköp av placeringsförsäkringar.

Livförsäkringsbolagens placeringsintäkter uppgick till 5,8 % under det första halvåret 2019. Aktieplaceringarna avkastade 11 procent, vilket visar en återhämtning från året innan. Ränteplaceringarna gav en god avkastning tack vare den lägre räntenivån. Fastighetsplaceringarna gav en stabil avkastning.

Solvensen inom skadeförsäkringssektorn försvagades, men var fortsättningsvis på god nivå

Det ökade kapitalkravet och nedgången i räntenivån försvagade skadeförsäkringssektorns solvens jämfört med den rekordhöga nivån i slutet av 2018. Solvensgraden var i slutet av juni till 222,5 % (31.12.2018: 238,0 %). Kapitalkravet för aktierisk ökade på grund av högre marknadspriser på aktier och därtill på att en del av bolagen avstod från att tillämpa övergångsbestämmelserna om aktierisk. Nedgången i räntenivån utökade de långfristiga försäkringsskyldigheterna och försvagade solvensen.

Skadeförsäkringssektorns lönsamhet grundade sig på placeringsintäkterna. Prisstegringen på aktier ökade aktieavkastningen. De sjunkande räntorna och smalare riskmarginaler gynnade skadeförsäkringsbolagen. En stor del av bolagens ränteplaceringar är placerade i företagslån. Försäkringsaffärsverksamheten genererade nästan inget resultat alls på grund av den ogynnsamma skadeutvecklingen.

Arbetspensionsanstalternas solvens stärktes under början av året

Pensionstillgångarna inom den privata sektorn har under 2010-talet ökat med 38 miljarder euro till 130 miljarder euro. Skillnaden mellan premieinkomsten och pensionsutgifterna inom den privata sektorn har alltsedan 2011 varit klart negativ. Ökningen av ArPL-pensionstillgångarna beror på arbetspensionsanstalternas placeringstillgångar, som på 2010-talet har utökat pensionstillgångarna med i genomsnitt 4,2 miljarder euro per år trots två svaga placeringsår. 

Arbetspensionsanstalternas solvens förbättrades då placeringsavkastningen under det första halvåret översteg avkastningskravet. Arbetspensionsanstalternas placeringsavkastning på 6,6 % härrör i huvudsak från aktieplaceringar. Pensionstillgångarna i förhållande till ansvarsskulden, dvs. solvensnivån var i slutet av juni 127 % (125 % 31.12.2018). Arbetspensionsanstalternas solvensställning stärktes också något. 

Solvensgränsen som bygger på arbetspensionsanstalternas sammanräknade risker uppgick i slutet av juni till 16,1 miljarder euro, dvs. cirka en miljard mer än vid utgången av förra året. Den högre solvensgränsen berodde i huvudsak på de ökade placeringstillgångarna.

Närmare upplysningar lämnas av

  • Jyri Helenius, biträdande direktör
  • Samu Kurri, avdelningschef

Intervjuförfrågningar koordineras av Kommunikationens mediajour, telefon 09 183 5030, vardagar kl. 9–16.

Bilagor