Vad betyder virtuell valuta, kryptovaluta, kryptotillgångar, ICO eller plånbok för virtuella valutor?

Virtuell valuta och kryptovaluta

Virtuella valutor definieras i det nya direktivet mot penningtvätt 1). Gemensamt för virtuella valutor är att

  • de inte har emitterats eller garanterats av en centralbank eller en offentlig myndighet
  • de inte nödvändigtvis är kopplade till en rättsligt etablerad valuta (lagligt betalningsmedel)
  • de inte har rättslig status som valuta eller pengar
  • de godtas av fysiska eller juridiska personer såsom betalningsmedel
  • de kan överföras, lagras och handlas elektroniskt.

En av de mest kända virtuella valutorna är Bitcoin, en decentraliserad virtuell valuta som kan växlas mot ett lagligt betalningsmedel, såsom euro. Bitcoin är också den första kryptovalutan, dvs. en virtuell valuta som grundar sig på en krypteringsalgoritm. Kryptovalutor bygger på publika och privata nycklar, som används för att överföra värde mellan två personer och som krypteras före varje transaktion.

Kryptotillgångar

Bitcoin och andra virtuella valutor kan betraktas som en form av tillgångar, men enbart så länge som det finns en välfungerande marknad för dem. Virtuella valutor och kryptovalutor går allt oftare under benämningen kryptotillgångar eller virtuella tillgångar. Till exempel arbetsgruppen för finansiella åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism FATF (Financial Action Task Force) vid OECD använder i sina rekommendationer och riktlinjer termerna ”virtual asset” och ”virtual asset service provider” (VASP). Bitcoin och övriga virtuella valutor är trots allt ett relativt litet fenomen och har åtminstone för närvarande ingen inverkan på finansmarknaden eller den finansiella stabiliteten.

ICO (Initial Coin Offering) och utgiving av virtuella valutor

I samband med virtuella valutor används också begreppet ICO (initial coin offering), som är ett sätt att lansera en ny virtuell valuta. ICO är ett sätt för företag eller produktutvecklingsprojekt att samla in riskfinansiering. Med begreppet avses förhandsförsäljning av antingen en ny virtuell valuta eller s.k. tokens.

Egenskaperna hos nya virtuella valutor som ges ut genom ICO kan variera betydligt beroende på hur ICO genomförs. Virtuella valutor kan grovt sett klassificeras i tre kategorier. På marknaden finns också hybrider som kombinerar egenskaper från flera olika kategorier.

  1. Virtuella valutor som liknar betalningsmedel och som ursprungligen skapats som alternativ till traditionella valutor för att användas som betalningsmedel också för andra än utgivarens tjänster. Den mest kända virtuella valutan av denna typ är Bitcoin.
  2. Virtuella valutor som kan användas för att betala för en viss nyttighet (s.k. utility coin), till exempel utgivarens varor eller tjänster. Oftast är varorna eller tjänsterna i ett mycket tidigt utvecklingsskede när den virtuella valutan som accepteras som betalningsmedel för dem ges ut.
  3. Virtuella valutor som likställs med finansiella instrument, vilket betyder att den virtuella valutan kan ha samma egenskaper som till exempel värdepapper, såsom röstandelar eller äganderätt eller förväntad avkastning. Bland annat den engelska termen ”security token” hänvisar till virtuella valutor av denna typ.

Stablecoin är en benämning för virtuella valutor vars värde har bundits till en bestämd underliggande egendom, såsom fiatpengar, nyttigheter, fast egendom eller finansiella instrument. Syftet med denna koppling är vanligtvis att lindra kraftiga och plötsliga värdefluktuationer, som är typiska för många virtuella valutor.

Tillhandahållare av plånböcker för virtuella valutor

Med en tillhandahållare av plånböcker för virtuella valutor avses en fysisk person eller sammanslutning som erbjuder tjänster för att i sina kunders räkning inneha, förvara och överföra virtuella valutor.

Risker med virtuella valutor

De virtuella valutasystemens säkerhet, integritet och saldo grundar sig på ömsesidigt förtroende mellan systemanvändarna. Värdebildningen inom virtuella valutasystem står inte under Finansinspektionens eller någon annan myndighets tillsyn.

Virtuella valutor används primärt som spekulativa investeringsobjekt och deras funktion som betalningsmedel är sekundär. Ingen garanterar deras värde, varför deras marknadsvärden fluktuerar kraftigt. Av den anledningen är Bitcoin eller andra virtuella valutor inte ett verkligt alternativ till pengar och inte heller något bra betalningsmedel. Virtuella valutor är också förenade med en risk för penningtvätt och finansiering av terrorism, och de utnyttjats i stor omfattning i brottslig verksamhet. Finansinspektionen har varnat för riskerna med virtuella valutor.

Vilken lagstiftning gäller för handel med eller mottagande av virtuella valutor som betalningsmedel?

Personer som handskas med virtuella valutor ska beakta tillämpliga regelverk och också vara medvetna om reglering som är under arbete. Investerare som köper och säljer virtuella valutor ska beakta Skatteförvaltningens anvisning om inkomstbeskattning av virtuella valutor. Aktörer som tar emot virtuella valutor som betalningsmedel eller utvinner virtuella valutor genom mining bör sätta sig in i Skatteförvaltningens anvisning.


1) Enligt definitionen är virtuella valutor en digital värderepresentation som inte emitterats eller garanterats av en centralbank eller en offentlig myndighet, som inte nödvändigtvis är kopplad till en rättsligt etablerad valuta och som inte har rättslig status som valuta eller pengar, men som godtas av fysiska eller juridiska personer såsom betalningsmedel och som kan överföras, lagras och handlas elektroniskt.