Kundidentifiering och kundkännedom

Varför ställer banken frågor om mina penningärenden?

De som tillhandahåller finansiella tjänster har lagstadgad skyldighet att identifiera sina kunder och kontrollera kundernas identitet. Banker, försäkringsbolag, företag som tillhandahåller investeringstjänster, fondbolag och betalningsinstitut ska försäkra sig om kundens rätta identitet.

Dessutom ska instituten känna till kundens verksamhet och bakgrund i en sådan omfattning som kundförhållandet förutsätter. Kundkännedomen förutsätter även att tjänsteleverantören vet på vems uppdrag och med vems tillgångar affärstransaktionerna utförs.

Vilka lagar baserar sig bankens frågor på?

Bland annat följande lagar kräver att kundens identitet kontrolleras

  • lagen om förhindrande och utredning av penningtvätt och av finansiering av terrorism
  • kreditinstitutslagen
  • försäkringsbolagslagen
  • lagen om värdepappersföretag
  • lagen om placeringsfonder
  • lagen om betalningsinstitut
  • lagen om värdeandelssystemet och
  • lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder.

I vilka fall måste banken identifiera sina kunder?

Tjänsteleverantören ska i regel identifiera sin kund innan ett kundförhållande inleds. Med kundförhållande avses exempelvis

  • öppnande av ett konto
  • kreditförhållande
  • teckning av en fondandel
  • ingående av ett avtal om förmedling av värdepapper
  • ingående av ett försäkringsavtal eller
  • motsvarande kundförhållande av bestående karaktär.

Vad händer om jag inte svarar?

Tjänsteleverantören har rätt att vägra acceptera som kund den som inte ger tillräcklig information om sig själv eller vars storlek, verksamhetsställe eller verksamhetens art inte motsvarar tjänsteleverantörens affärsstrategi.

Hur bestyrker jag min identitet?

Allmänt använda verifieringshandlingar av identiteten är följande handlingar utfärdade av finländsk myndighet

  • identitetskort
  • pass
  • körkort
  • diplomatpass
  • främlingspass, resehandlingar för flykting och FPA-kort med foto
  • pass utfärdat av utländsk myndighet
  • identitetskort som godkänns som resehandling.

Tjänsteleverantören kan på basis av sina egna riskhanteringsprinciper besluta vilka handlingar den godkänner som verifieringshandlingar.

Hur bestyrker jag min identitet i en webbtjänst?

Om du använder en webbtjänst, kan du till exempel bestyrka din identitet genom att använda ett starkt elektroniskt identifieringsverktyg såsom webbankskoder eller ett mobilcertifikat.

Vilka uppgifter måste jag ge åt banken?

Följande uppgifter är nödvändiga för banken när ett grundläggande bankförhållande etableras och upprätthålls

  • kundens namn, adress, personbeteckning, nationalitet
  • har kunden något betydande offentligt uppdrag utomlands eller en familjemedlem eller närstående partner till en sådan person
  • kundens levnadssituation som beskriver hans eller hennes ekonomiska ställning (t.ex. löntagare, pensionär, studerande)
  • är det fråga om kundens huvudsakliga bankkundförhållande
  • tillgångarnas och regelbundna betalningstransaktioners/penningflödens ursprung eller källa
  • uppskattning om beloppet på kundens regelbundna betalningstrafik
  • uppskattning om beloppet på kundens utlandsbetalningar och grunden för betalningarna.

Ett kundförhållande omfattande de grundläggande banktjänsterna innebär ett kundförhållande där kunden enbart har ett betalkonto, betalkort och nätbanken till sitt förfogande.

När det gäller andra kundförhållanden än sådana som omfattar de grundläggande banktjänsterna kan det vara motiverat för banken att utöver ovannämnda frågor även be att få andra uppgifter som påverkar kundkännedomen. Nödvändigheten av dessa uppgifter beror på kundförhållandets natur och omfattning.

När en person sköter ärenden på någon annans vägnar och fungerar som dennes företrädare, t.ex. är vårdnadshavare till ett minderårigt barn eller annan intressebevakare eller tar hand om ett dödsbos ärenden eller fungerar som ombud för någon annan, behöver man inte ställa frågor för att kontrollera företrädarens identitet. Tjänsteleverantören måste dock identifiera företrädaren och verifiera dennes identitet samt försäkra sig om att företrädaren har rätt att agera på kundens vägnar.

Banken kan vid behov be av kunden dokumentation om de uppgifter som kunden gett.

Får banken kräva om utredning över varifrån jag har fått mina pengar?

Kundkännedomen förutsätter att tjänsteleverantören har kännedom om på vems uppdrag och med vems tillgångar affärstransaktioner utförs. Tjänsteleverantörerna har en lagstadgad skyldighet att be kunden förklara i vilket syfte han eller hon ska använda tjänsterna samt uppgifter om kundens verksamhet, ekonomiska ställning och transaktioner.

I vissa situationer kan dessa utredningar kallas ”en blankett om penningtvätt” eller ”frågor om penningtvätt”, trots att det i princip gäller en kartläggning av uppgifter som enligt lag behövs för kundkännedom.

Vid behov har tjänsteleverantören även rätt att fråga om ursprunget till de medel som ska sättas in på ett konto och i vilket syfte medlen ska användas. Banken kan exempelvis be kunden om en skriftlig utredning över ursprunget till de medel som ska sättas in på kontot samt intyg över affärsverksamheten, registerutdrag eller andra dokument såsom köpebrev eller testamente.

Varför kräver banken ett identitetsbevis när jag betalar en räkning?

Det att frågor om personuppgifter till exempel ställs i samband med betalningen av en faktura på banken bygger på EU:s förordning om information om betalaren som skall åtfölja överföringar av medel. Vid kontantinsättningar och kontantbetalning av faktura är 1 000 euro den gräns där banken enligt reglerna ska kontrollera kundens identitet.

Bankerna och de övriga tjänsteleverantörerna får även utarbeta strängare interna instruktioner om kontrollrutinerna, och i vissa bankgrupper kan gränsen för kontrollen av kundens identitet vara lägre än detta.

Varför tar banken en kopia av mitt identitetsbevis?

Tjänsteleverantörerna ska dokumentera uppgifterna om kundidentifiering och kundkännedom. Dessa uppgifter kan dokumenteras till exempel genom att ta en kopia av den handling som använts vid verifieringen.

Bestämmelserna ålägger tjänsteleverantörerna även att bevara namnet, numret eller någon annan identifieringsuppgift om det dokument som använts för att kontrollera identiteten och uppgiften om dokumentets utfärdare. Dessa uppgifter ska bevaras i fem år efter det att ett fast kundförhållande har upphört.