Tillsynsmeddelande 29.9.2023 – 52/2023

Tematisk bedömning: Stora utvecklingsbehov när det gäller hanteringen av klimat- och miljörelaterade risker i kreditinstituten under Finansinspektionens direkta tillsyn

Under maj-september 2023 genomförde Finansinspektionen en tematisk bedömning där man utredde nuläget och utvecklingsplanerna beträffande hanteringen av klimat- och miljörelaterade risker i sju kreditinstitut som står under Finansinspektionens direkta tillsyn. Den enkät som ingick i den tematiska bedömningen bestod av fyra delområden som var

  • bedömning av klimat- och miljörelaterade riskers väsentlighet
  • klimat- och miljörelaterade riskers inverkan på kreditinstitutets affärsmodell och strategi
  • klimat- och miljörelaterade riskers inverkan på förvaltningen och riskaptiten samt
  • klimat- och miljörelaterade riskers inverkan på riskhanteringen i fråga om olika typer av risker, med betoning på kredit-, affärsmodell- och operativa risker.

Som ett led i den tematiska bedömningen utredde Finansinspektionen också den information som de ovannämnda kreditinstituten offentliggjort om situationen i slutet av 2022 beträffande klimat- och miljörelaterade risker.

Klimat- och miljörelaterade riskers betydelse för kreditinstitutens riskhantering ökar hela tiden

Klimatförändringarna och miljöns försämrade tillstånd medför betydande förändringar, som inverkar även på det finansiella systemet och realekonomin i Finland samt på kreditinstitutens lönsamhet och kapitaltäckning.  Kreditinstituten borde identifiera och förbereda sig på konsekvenserna av de växande klimat- och miljörelaterade riskerna i sin riskhantering. Europeiska Centralbanken ECB publicerade 2020 en vägledning om klimat- och miljörelaterade risker och Europeiska bankmyndigheten EBA bereder preciserade regler för kreditinstituten om hantering och behandling av klimat- och miljörelaterade risker i kapitaltäckningsberäkningen. Hållbarhetsrapporteringsdirektivet (CSRD), som trädde i kraft i januari 2023, och de rapporteringsstandarder som hänför sig till det ökar avsevärt den mängd information som ska offentliggöras om klimat- och miljörelaterade risker, för en del av kreditinstituten redan beträffande situationen i slutet av 2024.

Som underlag för Finansinspektionens tematiska bedömning användes i tillämpliga delar tillsynsförväntningarna i ECB:s vägledning om klimat- och miljörelaterade risker. I vägledningen rekommenderas att de nationella tillsynsmyndigheterna tillämpar förväntningarna enligt proportionalitetsprincipen med hänsyn till karaktären, omfattningen och komplexiteten hos respektive kreditinstituts verksamhet. Även ett litet kreditinstitut kan vara känsligt för inverkan av klimatförändringarna och miljöns försämrade tillstånd, framför allt om dess verksamhet är koncentrerad till marknader, sektorer eller geografiska områden som är utsatta för väsentliga fysiska risker och omställningsrisker.

Fysiska riskfaktorer är till exempel ökade översvämningar och stormar samt hetta och torka, som orsakar bland annat skogsbränder, men också mer långvariga förändringar i naturförhållandena. Omställningsrisker orsakas av förändringar i omvärlden när man ställer om till en mer koldioxidsnål ekonomi. De kan hänföra sig till exempelvis politiskt beslutsfattande och reglering samt förändringar i marknadernas beteende.

I den tematiska bedömningen iakttogs stora utvecklingsbehov när det gäller såväl väsentlighetsbedömningen och riskhanteringen som den information som ska offentliggöras

1. Väsentlighetsbedömning

En systematisk och heltäckande bedömning av klimat-och miljörelaterade riskers väsentlighet är viktig, eftersom den lägger grunden för tillräcklig och proportionerlig riskhantering. Enligt svaren har de flesta kreditinstituten gjort en kvalitativ väsentlighetsbedömning av åtminstone vissa typer av risker. En del av kreditinstituten hade också gjort en kvantitativ bedömning av marknadsrisken i fråga om investeringar, där de hade beaktat vissa klimat- och miljörelaterade faktorer. I fråga om väsentlighetsbedömningen iakttogs dock fortfarande stora utvecklingsbehov.

  • Hos många kreditinstitut fokuserades bedömningen fortfarande i stor utsträckning på ansvarighetsaspekten, där miljökonsekvenserna av kreditinstitutets egen verksamhet och investeringar betonades. Eventuella fysiska och omställningsrisker hade ännu inte bedömts på ett heltäckande sätt i förhållande till kreditinstitutets affärsverksamhet och riskprofil.
  • Bara en del av kreditinstituten hade i sin bedömningen beaktat den kvantitativa information som finns tillgänglig, till exempel fastigheter eller fastighetssäkerheter som är belägna i områden med översvämningsrisk och ansvar som är koncentrerade till utsläppsintensiva branscher.
  • I bedömningarna hade inte kort, medellång och lång tidshorisont beaktats separat.
  • Hos de flesta kreditinstituten var dokumentationen av väsentlighetsbedömningen inte heltäckande och rapporteringen till ledningen behövde utvecklas. 

2. Affärsmodell och strategi

De kreditinstitut som omfattades av den tematiska bedömningen beaktade fortfarande nästan inte alls risker relaterade till klimatförändringarna och miljöns försämrade tillstånd i sina strategiprocesser och sitt strategiska beslutsfattande. Klimatriskrelaterade resultat- eller riskindikatorer har tills vidare angetts endast i ringa utsträckning. De indikatorer som man följer mäter till största delen hållbarhetseffekterna av kreditinstitutets egen verksamhet, såsom koldioxidavtrycket.  

3. Förvaltning och riskaptit

Enligt den tematiska bedömningen beaktade kreditinstituten ännu inte på ett heltäckande sätt klimat- och miljörelaterade risker i sina förvaltningssystem och risktagningsprocesser. Hos nästan alla kreditinstitut fanns brister i fråga om bland annat följande:

  • Regelbunden rapportering av klimat- och miljörelaterade risker till den högsta ledningen saknades.
  • Det fanns ingen ansvarsfördelning mellan styrelsemedlemmarna eller utskotten i fråga om klimatrelaterade risker och styrelsens kompetens när det gäller bedömning av dessa risker hade inte prövats.
  • De tre försvarslinjernas uppgifter och ansvar vid hanteringen av klimat- och miljörelaterade risker hade inte fastställts.

4. Riskhantering

De kreditinstitut som deltog i den tematiska bedömningen hade ännu inte inkluderat konsekvenserna av klimat- och miljörelaterade risker i sin riskhantering när det gäller olika typer av risker, men en viss utveckling kunde skönjas.

  • När det gäller kreditrisker hade de flesta kreditinstitut börjat integrera klimat- och miljörelaterade risker i sina kreditanvisningar och särskilt i processerna för kreditbeviljning. En del av kreditinstituten förutsätter bland annat att kundens utsatthet för klimat- och miljörelaterade risker utreds i samband med kreditbeviljning eller en ny kund.
  • I fråga om operativa risker identifierade kreditinstituten i sina kontinuitetsplaner dagens fysiska risker, såsom översvämningar och stormar. Kreditinstituten beaktade dock fortfarande inte klimatförändringarnas konsekvenser under en lång tidshorisont i sina bedömningar av operativa risker.
  • När det gäller anseenderisken identifierade kreditinstituten till exempel potentiella risker med branscher, företag eller investeringar som är skadliga för miljön, men de följde eller bedömde fortfarande inte hur riskerna utvecklas och de hade fortfarande inga riktlinjer eller anvisningar för hanteringen av riskerna.

5. Utredning om offentliggjord information

Som en del av den tematiska bedömningen utredde Finansinspektionen i vilken mån kreditinstituten i sin verksamhetsberättelse och ansvarighetsrapportering för 2022 hade offentliggjort information om klimat- och miljörelaterade risker och hanteringen av dem. Skillnaderna mellan kreditinstituten var stora och det fanns fortfarande stora utvecklingsbehov hos den information som kreditinstituten hade offentliggjort.

6. Utvecklingsplaner för hållbarhetsrapporteringen

Enligt svaren på den tematiska bedömningen har alla kreditinstitut som ska rapportera information enligt CSRD-direktivet beträffande situationen i slutet av 2024 senast i början av 2023 tillsatt ett rapporteringsprojekt eller något annat utvecklingsprojekt. För en del av kreditinstituteten förefaller dock tidtabellerna utmanande.

Finansinspektionen förutsätter att de kreditinstitut som står under dess direkta tillsyn utvecklar hanteringen och rapporteringen av klimat- och miljörelaterade risker.

Finansinspektionen rekommenderar att de kreditinstitut som står under dess direkta tillsyn iakttar EBA:s riktlinjer, som nämns i bilagorna, vid hanteringen av klimat- och miljörelaterade risker. Finansinspektionen beaktar i tillämpliga delar förväntningarna i ECB:s vägledning vid tillsynen över de ovannämnda kreditinstituten och förutsätter utifrån resultaten av den tematiska bedömningen att de utarbetar en heltäckande och dokumenterad bedömning av klimat- och relaterade riskers väsentlighet samt en plan för att utveckla hanteringen av dessa risker. Finansinspektionen bedömer hanteringen av klimat- och miljörelaterade risker i kreditinstitut som står under Finansinspektionens direkta tillsyn på nytt när de detaljerade riktlinjer som EBA håller på att utarbeta har trätt i kraft. Finansinspektionen följer också hur utvecklingen av de ovannämnda kreditinstitutens hållbarhetsrapportering framskrider.

Närmare upplysningar lämnas av

Jaana Ladvelin, ledande specialist, telefon 09 183 5313 eller jaana.ladvelin(at)fiva.fi

Bilagor