Arbetslöshetskassornas placeringsplaner behöver justeras
Enligt Finansinspektionen ska arbetslöshetskassans styrelse när den behandlar placeringsplanen få en tillräckligt täckande uppfattning om vad kassans placeringsprinciper och -strategi innebär i praktiken och vad som kan förväntas av kassans placeringsverksamhet. Arbetslöshetskassans styrelse ska kunna bilda sig en tillräcklig god uppfattning om de möjliga ekonomiska utvecklingsvägarna, liksom även om riskerna och möjligheterna i anslutning till dem. Arbetslöshetskassan ska begrunda på vilket sätt den bevarar eftersträvad utjämningsfond även i krävande förhållanden och i vilka situationer den målsatta fonderingsgraden kräver flexibilitet.
Med stöd av 23 a § i lagen om arbetslöshetskassor ska arbetslöshetskassans styrelse för placeringen av kassans medel göra upp en placeringsplan som ska vara tillräcklig med beaktande av arbetslöshetskassans art och omfattning. Finansinspektionen meddelar närmare föreskrifter om placeringsplanen.
Finansinspektionen gjorde en översyn av de placeringsplaner som upprättats för 2023 i de arbetslöshetskassor som är verksamma år 2024 som ett led i tillsynen över arbetslöshetskassorna. Syftet är att reda ut placeringsplanernas kvalitet och hur väl planerna uppfyller förutsättningarna i kapitel 9 i Finansinspektionens föreskrifter och anvisningar (3/2021) om arbetslöshetskassor.
Placeringsplanernas kvalitet varierar
En del av placeringsplanerna uppfyller de fastställda förutsättningarna väl och ger en klar uppfattning om kassans mål.
Enligt utredningen var de viktigaste bristerna följande:
- Alla de angivna förutsättningarna i föreskrifterna och anvisningarna behandlas inte i placerings-planen.
- I placeringsplanen upprepas de förutsättningar som anges i föreskrifterna och anvisningarna utan att det skulle ha fastställts något väsentligt innehåll för dem i kassans verksamhet.
- Innehållet i eller betydelsen av de termer eller funktioner som använts i placeringsplanen för kassan har inte definierats.
- De allmänna målen och strategierna för placeringsverksamheten samt placeringsstrategin för följande år har inte behandlats separat.
Ett allvarligare fenomen än de enskilda iakttagelserna är, om det för utjämningsfonden inte fastställts någon klar målnivå eller det inte gjorts någon riskbedömning av om fonden är tillräcklig. Detta ökar risken för att kassan inte identifierar de situationer där målen inte kommer att uppnås och samtidigt även risken för att beslutsfattandet bromsas upp på ett sätt som äventyrar måluppfyllelsen.
I fråga om enskilda kassor kommer Finansinspektionen att återkomma till iakttagelserna senare som en del av tillsynen.
Närmare upplysningar lämnas av
Tea Holmström, senior övervakare, tfn 09 183 5563 eller tea.holmstrom(at)fiva.fi