Budplikt
Enligt värdepappersmarknadslagen uppkommer skyldighet att lämna ett offentligt uppköpserbjudande (budplikt) om aktieägarens röstandel i ett bolag som är föremål för allmän handel överskrider 30 eller 50 %. Sådana offentliga uppköpserbjudanden som lämnas på basis av budplikten kallas obligatoriska uppköpserbjudanden. Gränsvärden för och bestämmelser om bud- och inlösenplikten ingår även i aktiebolagslagen och i bolagsordningen för vissa bolag.
I lagen föreskrivs om vissa undantag från budplikten, bland annat i situationer där gränsvärdet överskrids till följd av ett frivilligt erbjudande om uppköp av samtliga värdepapper i bolaget. Dessutom kan Finansinspektionen av särskilda skäl bevilja undantag från budplikten.
I värdepappersmarknadslagen regleras också vederlaget vid obligatoriska uppköpserbjudanden. Det erbjudna vederlaget skall i regel utgöra minst det högsta pris som den budpliktige eller närstående fysiska eller juridiska personer inom sex månader från den tidpunkt då budplikten uppkom betalat för det aktuella värdepapperet. Om ett sådant pris inte kan fastställas skall vederlaget utgöra minst det med antalet avslut vägda medelpriset för värdepapperen under de tre senaste månaderna. Skyldighet att höja erbjudandet eller betala gottgörelse till dem som antagit erbjudandet uppkommer på samma sätt som vid frivilliga uppköpserbjudanden.
Syftet med budplikten enligt värdepappersmarknadslagen är att skydda minoritetsaktieägare i situationer då det bestämmande eller betydande inflytandet i bolaget koncentreras. Aktieägarna skall då erbjudas möjlighet att avyttra sitt innehav i bolaget. Aktieägarna är emellertid inte tvungna att anta uppköpserbjudandet och behöver därför inte heller reagera på det.
Inlösenförfarande enligt aktiebolagslagen kan inledas när en aktieägare äger mer än nio tiondelar av aktierna och röstetalet i bolaget. Vid inlösen enligt aktiebolagslagen har majoritetsaktieägaren rätt att tvångsinlösa minoritetsägarnas aktier. Minoritetsaktieägarna har emellertid också rätt att kräva att majoritetsägaren löser in resterande aktier. Inlösenförfarandena enligt aktiebolagslagen och värdepappersmarknadslagen är oberoende av varandra och skall ske enligt bestämmelserna i de respektive lagarna.
22.12.2009